Ge mig ett handtag vid macken

Krönikor
PUBLICERAD:
Foto: Tommy Andersson
Det är vid pumpen jag får perspektiv på tillvaron. Och en längtan efter andra tider.

Har för vana att ta halv tank när jag fyller på bilen. Dels är det nog en gammal vana sedan första åren med körkort och dels kör jag ändå inte så mycket. Halv tank brukar räcka nästan en hel månad. Dock är det något jag saknar med våra nya digitala pumpar.

Visst är det bra med digital säkerhet i kröning och så, men visst är det något speciellt med att höra räkneverket långsamt ticka fram deciliter för deciliter. Nästan så att jag hade önskat mig ett handtag för manuell pumpning. Trankilt, är nog ordet jag söker, det vill säga något lugnande i all vår vardagsstress. En kort stund då man kan lösa världsfrågor och planera maten för veckan. Och att få höra detta mekaniska verk igen skulle i varje fall för mig föra mig tillbaka till, säg 70-talet, när livet kändes lite enklare.

Ja, kugghjulens gång (eller vad det nu kan vara som döljer sig under skalet) är något som jag verkligen saknar, för som det är nu säger det bara ”swosch” så är tankningen avklarad. Känner mig så himla fattig.