Byggkostnaderna fortsätter stiga. Förändringen är den största på över 40 år, enligt SCB.
– Det är tufft, säger Janne Gustavsson, vd för Karlstadhus.
– Vi tvekar lite, säger Andreas Pettersson, ordförande för KBAB.
Byggkostnaderna började skjuta i höjden redan i fjol. I augusti berättade huvudprojektledaren för de stora skolbyggena på Hammarö om ”ett djävulskt utmanande läge”.
Extrema virkespriser påverkar byggandet: ”Ett djävulskt utmanande läge”Så har det fortsatt och ökningen gäller förstås även bostadsbyggen. Enligt SCB:s senaste kvartalsuppdatering i maj hade byggkostnadsindex för flerbostadshus stigit med 13,9 procent på ett år. Förändringen i årstakt var då den största sedan augusti 1980.
Janne Gustavsson, vd för Karlstadhus som just nyss färdigställt 25 bostadsrätter i Strykjärnet på Norrstrand och är på gång med drygt 130 bostadsrätter vid Sundsta torg och drygt 130 hyreslägenheter och bostadsrätter i kvarteret Hyttan vid gamla stenbrons södra fäste i Haga, säger att de ökade kostnaderna påverkar.
– Det är tufft, men vi har så klart garderat för ökade räntor och kostnader när vi gjorde våra kalkyler. Många upphandlingar är gjorda långt innan de här kostnadsökningarna.
Enligt SCB:s siffror i maj hade byggherrekostnaderna ökat med 5,7 procent på bara en månad, på grund av högre räntekostnader. Och det var före Riksbankens senaste besked. Men Janne Gustavsson tycker att det blir lite för mycket dramatik kring räntorna.
– Personligen tycker jag att när ränteökningarna flaggas upp alldeles för hårt i medierna. Det går från himmel till helvete i ett enda drag. Och riktigt så är det ju inte. Vi hade nästan nollränta och sedan höjs räntan till ett par procent för en köpare av en lägenhet. Det är ändå inte så farligt. Men i nyhetsprogrammen på tv målas det upp som katastrof. Det skrämmer upp folk och det är onödigt. Det räcker med den kompakta oro vi redan har på grund av pandemi, krig och energikris.
– Vi är väldigt rädda för energikrisen. När det gäller räntor och leveranser av material reder det säkert ut sig. Men energifrågan kommer vara konstant svår att lösa. Så den är jobbig på lång sikt, säger Janne Gustavsson.
Entreprenörernas kostnader för transporter, drivmedel och elkraft hade i maj stigit med 26,3 procent jämfört med maj i fjol. Under samma period steg priserna på byggmaterial med 24,8 procent, enligt SCB. Men prisökningarna varierar kraftigt mellan olika varor. Armeringsjärn blev 103,5 procent dyrare på ett år, medan priserna på järn och stål, trävaror respektive betong ökade med 60,4 procent, 45,9 procent respektive 21,3 procent.
En förklaring är att det råder brist på vissa varor.
– Parkettgolv har det varit jättesvårt att få tag på under lång tid på grund av att parketten kom från Ukraina. Men det finns andra byggmaterial som vi har utmaningar med också, säger Andreas Pettersson (C), styrelseordförande för kommunala KBAB, som för närvarande bygger 132 lägenheter på Tullholmen, 62 vid Östra Jakobsberg och 78 på Hagaborg.
De stigande byggkostnaderna har gjort KBAB-styrelsen fundersam för framtiden.
– De oroar absolut. Vi har flera projekt på gång som vi håller på med just nu. Men vi har också planering för kommande byggprojekt och där tvekar vi just nu lite grann på grund av de byggpriser vi ser.
En dialog med ägaren Karlstads kommun pågår.
– Ägaren har satt en byggtakt för KBAB med minst 150 bostäder per år. Som vi ser det från styrelsens håll vill vi inte hålla den takten de närmaste åren. Byggpriserna är en faktor, men det är också många projekt på gång i Karlstad och vi vill se hur uthyrningen går i våra projekt och övriga, säger Andreas Pettersson.
För Karlstadhus flyter de pågående projekten på, men Janne Gustavsson tror att materialbristen kan påverka framöver.
– Vi räknar med framtida krångel med leveranser.
Vad tror du om utvecklingen framöver? Kommer byggkostnaderna fortsätta stiga?
– Det är som med allt, det går upp och ner. Så de kommer nog mojna av, tror och hoppas vi. Det kan inte bli så mycket värre i världen än det är nu. Bara vi håller ut så tror vi att det sakta dalar. Men det kan dröja ett år innan vi ser det ordentligt.