LEDARE: Glädjebeslutet - staten lovar att sluta göra utslitna äldre fattigare

Ledare
PUBLICERAD:
Onsdagens dramatiska riksdagsomröstning var viktig, men kanske var tisdagens riksdagsbeslut ännu viktigare.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Igår klubbade riksdagen med försening igenom en höjning av de allra lägsta pensionerna. Men beslutet i förrgår är faktiskt långsiktigt ännu viktigare.

Det skulle bli jämnt, det fattade alla. Därför slängdes kvittningen – det vill säga att frånvarande ledamöter från olika block ”tar ut varandra” och inte påverkar styrkeförhållandena i riksdagen – åt sidan.

Alla partiers ledamöter fick strikta order att vara på plats i kammaren. Ingen pardon för frånvaro. Det mumlades bland rödgröna ledamöter i riksdagskorridorerna om kollegan som var sjukanmäld för covid och nu inte skulle kunna kvittas bort.

Skulle det innebära förlust för S-sidan och för regeringsförslaget om höjd pension för pensionärerna med den allra lägsta pensionen?

För så tajt är det. Vänster-/mittenblocket är som sagt bara ett mandat större än det blåbruna blocket. Bara en liten före detta vänsterpartistisk politisk vilde frikopplad från båda, kunde återigen avgöra allt. Kanske skulle det till och med bli lottning, spekulerade journalisterna på plats med illa dold förtjusning.

Vilket dramatiskt avslut på en dramatisk mandatperiod.

Det blev det inte. Amineh Kakabaveh som på onsdagen gjorde sin sista dag i riksdagen (om inte något alldeles exceptionellt händer i sommar så att sommaruppehållet blåses av), hade helt enkelt inte så mycket mer att komma med än tomma hot att fälla regeringens budget. Hon hade inget mer att vinna, och lade till sist rösten på regeringens budgetförslag.

Pang bom och så kan garantipensionärerna inom ett par månader se en förhållandevis stor höjning av pensionsutbetalningen. Upp till 800 kronor extra efter skatt. Ett bra första steg som nu måste följas av många fler. För kritikerna till förslaget har rätt i att det måste märkas på pensionen om man jobbat eller inte före pension. Om man får samma pengar i plånboken, varför skulle nån nånsin lockas att jobba ett par år extra?

Det var ett viktigt beslut, men frågan är ändå om det beslut som riksdagen klubbades redan på tisdagen inte var ännu viktigare. Trots att det skedde rätt mycket i skymundan och utan överhängande dramatik.

Då enades en rätt rejäl riksdagsmajoritet om att införa vad man kallar trygghetspension, men som egentligen är en ny och viktig del av sjukförsäkringen.

Den innebär att den som slitit ut sig på jobbet och inte kan fortsätta jobba fram till ”rätt” pensionsålder ändå kan garanteras ekonomisk trygghet utan att behöva plocka ut – och därmed drastiskt sänka – den egna pensionen.

Trygghetspensionen innebär en lägre tröskel för personer över 60 år att få beviljat sjukersättning genom att arbetsförmågan enbart prövas mot arbete man faktiskt har erfarenhet av.

Så är det inte idag där rätten till sjukersättning inte tar någon hänsyn alls till ålder. En person på 63 år bedöms efter exakt samma regler som den som är 43 eller 23 och testas mot alla jobb på hela arbetsmarknaden, med många avslag som följd.

Och det är precis så dumt som det låter. För orkar kroppen inte så orkar kroppen inte.

Så många över 60 som nekas sjukersättning börjar då ofta istället plocka ut sin ålderspension i förtid. Något som får drastiska konsekvenser för nivån på den pensionen.

Slits man ut på ett tungt jobb ska man inte bestraffas för det ekonomiskt in i ålderdomen. Eller ja, vi har arbetsmiljölagar, skyddsombud och andra regleringar för att förebygga att såna skador uppkommer överhuvudtaget. Då är det inte mer än rätt att samhället tar ansvar när man misslyckas med det.

Alla utom Moderaterna och Liberalerna höll med. Alla utom Moderaterna och Liberalerna röstade för.

Jag har inte sett nåt uttalade från dem om det, men gissar att den innehåller nåt nedlåtande om ”höjda bidrag”. Som det brukar göra.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.