Polisen vill bli mer synlig och tillgänglig. Samtidigt har antalet ärenden kopplat till psykisk ohälsa nästan fördubblats på tre år.
Den ekvationen går inte ihop menar Patrick Ungsäter.
– Polisen får ta ett oproportionerligt stort ansvar i förhållande till vårt uppdrag, anser han.
Patrick Ungsäter är regionpolischef i Bergslagen som på onsdagen kallade till en pressträff för att ge en lägesbild om hur polisen arbetar i regionen och i Värmland.
Den polisiära närvaron i Värmland har ökat och kommer att öka under 2023 och 2024.
– Tidigare var vi ungefär 400 poliser och vi ska bli drygt 500 personer. I dag är vi nästan 500, säger Lars Wirén, polisområdeschef i Värmland.
Men för att polisen ska bli mer synlig och mer tillgänglig krävs det att resurserna används på rätt sätt.
– Även om det sker en stor tillväxt blir inte verksamheten bättre om vi gör ”fel” saker, säger Patrick Ungsäter.
Han tänker närmast på ärenden som rör psykisk ohälsa. 2018 hade region Bergslagen 900 sådana ärenden. Förra året hade ärendelistan växt till 1 700. Nästan en fördubbling.
– När polisen avbryter en akut situation med psykisk ohälsa är det i sent skede. Som jag ser det finns det mycket mer att göra innan polisen kommer in i bilden, säger han.
Ärenden gällande psykisk ohälsa kan vara mycket tidskrävande.
– Det kan handla om två timmar, men också om ett helt arbetspass. Polisen är dessutom inte specialister inom området utan det är sjukvården som har den kompetensen.
Han lyfter fram ett ärende som han själv var involverad i. Det gällde en transport mellan Kumla och Falköping.
– Vi var fyra poliser, tre plus mig, som åkte tur och retur en fredagskväll. Det ärendet tog sex timmar, där vi kunde ha varit synliga på annan plats. En transportenhet kunde ha löst ärendet lika bra, säger Patrick Ungsäter och berättar att även två personer från socialtjänsten var med på resan.
Generellt anser han att vart tredje ärende som rör psykisk ohälsa är ett rent sjukdomsuppdrag.
– Det baserar jag på fältstudier. En tredjedel rör våld där man försöker skada sig själv eller är utåtagerande.
Den återstående tredjedelen är uppdrag där det kan ha förekommit ett brott.
Pandemin och sociala medier är två förmodade orsaker till att ärendena nästan har fördubblats.
– Får ungdomar inte likes på sociala medier kan det vara ett skäl till att de mår dåligt.
Vägen framåt är att låta varje profession göra det den är bäst på menar Lars Wirén.
– Det har redan tagits initiativ till att polisen, Region Värmland och kommunerna, som ansvarar för en del av vården, ska arbeta tillsammans, säger Lars Wirén.
Patrick Ungsäter vill även ge uppmärksamhet åt polisens arbete med särskilt utsatta brottsoffer. Våld i nära relationer mot kvinnor och barn får sällan någon uppmärksamhet trots att de är vanligt förekommande.
– I Värmland hade vi 1 141 ärenden under 2021 och i region Bergslagen var det 5 143 ärenden, berättar han.
Den 1 juli 2021 började lagen om barnfridsbrott att gälla. Barn som bevittnar våld i en nära relation är i och med lagen brottsoffer. I Värmland har det hittills upprättats 78 ärenden.