Insändare: Något har hänt i svensk utrikespolitik

Insändare
PUBLICERAD:
Vad är regeringen beredd att betala för ett ja till svenskt Natomedlemskap från Turkiet? På bild är utrikesminister Ann Linde (S).
Foto: Anders Wiklund/TT
Öppet brev till utrikesminister Ann Linde (S).

Din regering har lämnat in en ansökan om NATO-medlemskap. En ansökan som diskuterats och skrivits i all hast, med riksdagens opposition och Rysslands invasion av Ukraina i bakgrunden.

Alla nuvarande NATO-medlemmar, måste var för sig, godkänna ett svenskt medlemskap.

Under den tid som Sverige stod utanför allianser, som EU och NATO, gjorde svenska politiker och regeringar självständiga uttalanden om stormakters militära och politiska agerande. Socialdemokratiska regeringar har länge kritiserat odemokratiska regimer, nära och långt borta, och på olika sätt stött krafter som kämpar för mänskliga fri- och rättigheter. Nu är tystnaden alltmer talande. Din regering ansluter lojalt till de starkaste rösterna, till maktcentra i olika allianser. Idag ser det ut som om din regering kommer att byta stödet för kurdernas krav på fri- och rättigheter mot ett turkiskt ja till svenskt NATO-medlemskap.

Länge har svenska regeringar försökt följa principen att inte sälja eller leverera vapen till länder i krig. Man kan inte påverka hur vapnen används. I civilsamhället kan man dömas för medhjälp till mord, om man hjälpt till att skaffa fram t. ex. en kniv. Nu godkänner din regering vapenleveranser till Ukraina och hemlighåller för svenska folket vilka vapen som levereras, för att vara NATO till lags.

Historien gör det troligt att NATO/USA, med sina vapenleveranser, vill underhålla ett långdraget, flerårigt och lågintensivt krig i Ukraina. Det skulle dränera Ryssland på militära och ekonomiska resurser, för lång tid framöver. För NATO/USA är detta förmodligen viktigare än det lidande de ukrainska och ryska folken utsätts för och de miljöskador som ett långdraget krig medför.

Området kommer att destabiliseras av hat, under flera generationer. Jämför med dagens situation i delar av forna Jugoslavien. Det har varit hoppfullt att höra om svensktalande ryssar som idag tränar ukrainska flyktingar i svenska språket.

Just nu riskerar du och din regering att, med vapenleveranser, bidra till ett ökat lidande. Hur stor andel av svenskt bistånd går i stället till vapenleveranser idag? Dom resurserna borde ligga kvar som humanitärt bistånd, för att lindra mänskligt lidande.

President Zelenskyy blir förmodligen allt mindre benägen att förhandla med president Putin, ju fler och kraftfullare vapen NATO/USA bistår med. Samtidigt ökar risken för att den ryske presidenten alltmer betraktar NATO/USA som stridande part på den ukrainska sidan. Då kan det gå riktigt illa i vår del av Europa.

Något har hänt i svensk utrikespolitik. Kan det vara så att ”globaliseringen” skapat nya rädslor? Det verkar vara viktigare för dagens svenska politiker att hålla sig väl med starka, ekonomiska och militära maktcentra, än att värna allas fred, frihet och välstånd.

Demokrati kan inte bombas fram

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.