Debatt: Pensionssparare som drabbats av bedrägerier bör få ersättning

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Bedrägeriet som pensionsbolaget Allra utsatt pensionssparare för, har inneburit stora förluster, skriver Pensionsmyndigheten.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Oseriösa aktörer inom premiepensionssystemet har förskingrat två miljarder kronor från pensionsspararna. Regeringen bör överväga att utreda möjligheten att införa ett investerarskydd som ger kompensation till pensionssparare som förlorat pengar i bedrägerier, skriver Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Den inkomstrelaterade delen av den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension. Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Sedan införandet på 1990-talet har premiepensionen gett i genomsnitt 8,3 procent i avkastning per år, vilket kan jämföras med 3,1 procent för inkomstpensionen. Det är ett gott resultat för den genomsnittliga pensionsspararen.

På en punkt har dock systemet inte varit lyckosamt. Oseriösa aktörer har nämligen kunnat sko sig på pensionsspararnas bekostnad. De mest uppmärksammade bedrägerierna är Allra- och Falconaffärerna, men det finns många fler. Skadan av bedrägerierna uppgår i dag till ungefär två miljarder kronor – pengar som alltså har stulits från enskilda pensionssparare som i vissa fall råkat illa ut.

Pensionsmyndigheten arbetar intensivt för att få tillbaka pengarna. De pengar som vi har återvunnit – en summa som i dag uppgår till cirka en halv miljard kronor – har satts tillbaka på de drabbade pensionsspararnas konton.

I samhällsdebatten lyfts ibland frågan om huruvida de pensionssparare som inte har fått full återbetalning bör ges ersättning på annat sätt. Pensionsmyndigheten har i dag inte rätt att betala ut sådan kompensation och vi har heller inte finansiering för det. Om kompensation ska kunna betalas ut krävs därför politiska beslut.

Daniel Barr, Pensionsmyndigheten.
Foto: Daniel Roos

Här kan inspiration hämtas från det så kallade investerarskyddet för värdepappersbolag. Om ett värdepappersbolag går i konkurs och kunderna inte kan få ut sina värdepapper eller pengar, exempelvis till följd av ett bedrägeri, så kan investerarskyddet ge kompensation. Utbetalningen finansieras inte i förväg, utan i efterhand genom att övriga värdepappersbolag faktureras.

En sådan konstruktion skulle genom en lagändring kunna införas även inom premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten skulle då kunna betala ut kompensation till drabbade pensionssparare utifrån vissa fastslagna kriterier och finansiera detta genom att ta ut en avgift av kvarvarande fonder inom systemet.

Även om beloppet skulle uppgå till så mycket som en miljard kronor motsvarar det i dag bara en engångsavgift på cirka 0,05 procent av kapitalet i systemet. En sådan avgift är nära nog försumbar i relation till historisk avkastning i systemet och inte väsensskild från den avgift som Pensionsmyndigheten årligen tar ut av pensionsspararna för att finansiera myndighetens administration.

Jag menar att regeringen bör överväga att tillsätta en utredning som tittar på möjligheten att införa ett investerarskydd inom premiepensionssystemet. Det skulle skydda pensionsspararna från att förlora pengar vid eventuella bedrägerier.

Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.