Debatt: Så jobbar vi i Karlstad med det viktiga medborgarinflytandet

Debatt
PUBLICERAD:
Alan Schürer, Karlstads kommun.
Foto: Helena Karlsson
Stefan S Widqvist och Torsten Jarnstam har i debattinlägg lyft fram behovet av demokrati. Vi tycker också denna fråga är viktig och ser det som en del av vår kärnverksamhet. Vi vill därför passa på att berätta hur vi jobbar med frågan, skriver Alan Schürer, stadsbyggnadsdirektör Karlstads kommun.

Innan vi börjar prata om medborgarens möjligheter att påverka är det viktigt att poängtera att vi i Sverige har representativ demokrati. Detta innebär att staten, kommuner och landsting styrs av politiker som blivit valda genom allmänna val. Politiker jobbar systematiskt och kontinuerligt med att ta in medborgares synpunkter, upplevelser och behov.

Det är också viktigt att poängtera att systemet är utformat så att det stora flertalets behov, allmänna intressen, primärt ska tillgodoses. Detta innebär också att alla tyvärr inte alltid kan få som de vill.

I vårt demokratiska system finns flera lagar som fastställer hur medborgarnas synpunkter ska inhämtas. När det gäller stadsbyggnad är det i första hand plan- och bygglagen, PBL, som styr och som kommunen rättar sig efter.

Lagen är tvingande när det gäller detaljplanens samråd och granskning vars främsta syfte är att ta in medborgares, myndigheters, föreningars och övrigas synpunkter för att bidra till en så bred kunskap om det aktuella området som möjligt. Efter samrådet arbetas alla synpunkter igenom och värderas, en del av dem kan medföra förändringar av planförslaget. Alla synpunkter redovisas i en samrådsredogörelse som ingår i det beslutsunderlag som läggs fram för politiken.

PBL ställer också krav på att en granskning genomförs efter att synpunkterna från samrådet tagits om hand. I detta skede har de som är berörda av planen, myndigheter, föreningar och andra möjlighet att ännu en gång lämna sina synpunkter innan det politiska antagandet.

När beslutet är fattat finns det möjlighet att överklaga och nästa instans bedömer vilka som har rätt att få sin sak prövad, det vill säga så kallade sakägare – normalt endast de som har fastigheter eller andra rättigheter inom eller direkt angränsande till området.

Utmaningen med den typ av demokrati och medborgarinflytande som nu nämnts är dess tröghet. Därför är det viktigt för oss att arbeta med andra frivilliga och kompletterande metoder för att få kommuninvånarnas synpunkter. Detta gör vi inte minst för att undvika att enskilda särintressen, framför det allmännas intresse, prioriteras.

Några exempel på hur vi arbetar med detta i samband med planering av stadsutveckling är bland annat framtagande av byggvisioner och planprogram, digitala synpunktskartor, träffar och personliga möten i ett tidigt skede av planarbetet samt regelbundna möten med myndigheter, föreningar och organisationer som berörs av en detaljplan.

Utöver dessa aktiviteter har Karlstads kommun genomfört ett stort antal medborgardialoger, till exempel om mångfald, Ilanda, Stora torget, gestaltning, trygghet, HBTQ, digitalisering och Skutberget. Dessutom finns även ett antal medborgarråd där åsikter tas till vara, dessa är Landsbygdsrådet, Mångfaldsforum, Näringslivsrådet, Pensionärsrådet, Rådet för personer med funktionsnedsättning samt Ungdomsfullmäktige.

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna att Karlstads kommun är bland de dryga 60 kommuner som erbjuder medborgaren möjlighet att lämna in e-förslag. Exempel på genomförda e-förslag är hastighetssänkningar och vinterbadsvak på Orrholmen. I år har ett e-förslag om permanent dansbana på Sandgrundsudden bifallits.

Alan Schürer, stadsbyggnadsdirektör, Karlstads kommun

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.