Debatt: Sveriges säkerhet varken kan eller får byggas på massförstörelsevapen

Debatt
PUBLICERAD:
Det finns ingen trygghet under en kärnvapenparaply, menar debattören.
Foto: Vadim Ghirda
Med anledning av den pågående debatten om Nato och kärnvapen vill vi påminna om vad kärnvapen är - ett verktyg för massförstörelse med syfte att urskillningslöst döda och skada civila. De är inte försvarsvapen och går inte att försvara sig mot, skriver Vendela Englund Burnett, ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Begreppet ”kärnvapenparaply” kan ge en falsk illusion om ett skydd som inte finns. Varje kärnvapen hotar oss alla då de riskerar att utlösa ”den sista epidemin”.

Blir vi sjuka eller skadade räknar vi med vård - vi ser det som självklart att den finns för akuta tillstånd med specialistkompetent personal och avancerad utrustning för undersökning och behandling .

Efter en kärnvapenexplosion finns inte fungerande kommunikationer - vare sig vägar, IT, elektricitet, utrustning eller personal med rätt utbildning och i ett samhälle i kaos. Samtidigt skulle tusentals patienter med svåra bränn- , sår- , kross- och strålskador söka efter en icke befintlig sjukvård.

Om en 100-kilotons atombomb exploderade över MSB i Karlstad skulle enligt beräkningar cirka 22 000 människor dö omedelbart och nära 30 000 människor skadas. Sjukhuset skulle vara helt satt ur funktion och merparten av personalen död eller skadad .

Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki är en kuslig påminnelse om hur lite vi kan göra i en masskadesituation där sjukvården är utslagen. I Hiroshima dog eller skadades 270 av 300 av stadens läkare och 1 654 av 1 780 sjuksköterskor. De flesta sjukhusen förstördes.

Samtidigt tumlade skadade, blödande, brända , förblindade och skrikande människor omkring sökande hjälp som inte fanns. Att arbeta i eller vara patient i detta kaos går inte ens att föreställa sig .

Katastrofen skulle bli betydligt värre idag om ens en atombomb sprängdes i någon stad. Dagens kärnvapen är mer kraftfulla och sjukvården helt beroende av teknisk utrustning och elektricitet. Tusentals brännskadade skulle behöva högspecialiserad vård med brännskadekompetens. I hela Sverige finns endast 25 sådana brännskadeplatser

Covid-19-pandemin har tydligt visat vilken enorm påfrestning på sjukvården en plötslig kris kan innebära. I Sverige tog det månader att dubblera antalet iva-platser .Vid en kärnvapenattack uppstår krisen omedelbart

Inget sjukvårdssystem kan bygga beredskap för tusentals skadade. Så länge kärnvapen existerar lever mänskligheten med hotet om en oerhörd katastrof.

Det vi läkare inte kan bota måste vi förebygga. I januari 2021 trädde FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen i kraft, det enda avtal som helt förbjuder kärnvapen och ger ett tydligt ramverk för nedrustning. Sverige har ännu inte anslutit sig, trots att 80 procent av svenskarna vill det.

Vilket vägval Sverige än gör i relation till Nato är det av högsta vikt att vi inte låter kärnvapen bli en del av vår säkerhets- och utrikespolitik. Bara genom att världens kärnvapen elimineras kan den humanitära katastrofen undvikas.

Att förebygga är den enda medicinen.

Vendela Englund Burnett

Ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.