LEDARE: Rimlig lösning i Arvika - men det tog tid

Ledare
PUBLICERAD:
Arvika kommun har fått över Migrationsverket på sin sida gällande de ukrainska flyktingarna.
Foto: HP Skoglund
En mer än två månader lång konflikt mellan Arvika kommun och Migrationsverket har äntligen fått ett slut.

Migrationsverket accepterar nu att räkna in de ukrainska flyktingar som kommit till kommunen under våren via privata initiativ, ska få räknas som kommunplacerade där.

Ukrainare har som européer rätt att stanna i Sverige i 90 dagar utan att registrera sig hos någon svensk myndighet. Men då förväntas de ta hand om sig själva, sköta sin egen försörjning och sitt eget boende. Som turister.

Vill de däremot åberopa massflyktsdirektivet och genom det få ett årslångt uppehållstillstånd, få börja jobba, gå i skolan och få hjälp med boende och försörjning – ja då kan man inte bara rulla in i en självvald kommun och knacka på dörren på kommunhuset och be kommunen fixa det.

Då måste man börja med att registrera sig hos Migrationsverket som också är den myndigheten som ansvarar för att upphandla och anvisa boenden för dem.

Så skrev ledarsidan i mars, när det kommit 50 ukrainare till kommunen på mycket kort tid, och uppmanade privatpersoner och organisationer att vara mer försiktiga med att på eget bevåg agera flyktingtransportörer eftersom det skulle skapa problem inte bara för kommunen utan även flyktingarna själva.

Men sen kom det mer än dubbelt så många till … Lika oplanerat.

Ändå lyckades Arvika kliva fram och axla ansvaret att även i det skarpa läget erbjuda ett gott mottagande.

Och i två månader har Migrationsverket stretat emot och menat att det inte är så här det ska gå till. Flyktingar får inte välja vilka kommuner de ska bo i – och kommuner får inte välja vilka flyktingar de ”vill ha”.

Men nu avslutades det ändå på bästa sätt i ett ”Sverigeunikt avtal”, som kommunalrådet Peter Söderström (S) kallar det.

Avtalet är viktigt, inte minst för att Arvika ska få ekonomisk ersättning från staten för kostnaderna för mottagningen. Kostnader som fram till nu belastat kommunkassan och därmed kommuninvånarna.

Avtalet är dessutom förstås helt rimligt nu när det står klart att Arvika ändå skulle ha blivit anvisade fler flyktingar från Ukraina under året. Nu kan de som redan hunnit etablerat sig i kommunen kvittas mot dessa och slippa börja om i en annan kommun.

Bra.

Men det väcker även en del obehagliga frågor om för vilka vi är beredda att göra undantag. Är det mer synd om ukrainare som nu flyr krig än andra som gjort det samma? Är det mer rimligt att göra undantag i regelverk nu när det är ukrainare som drabbas än när det är flyktingar av andra etniciteter som nekas stanna i kommuner med hänvisning till bosättningslagen?

”Ja”, menar faktiskt en del.

Vissa tycker det är mer logiskt att Sverige hjälper flyktingar från Ukraina än från andra delar av världen. Kanske till och med att Sverige inte ens borde hjälpa några andra flyktingar just nu.

I skånska Staffanstorp vägrar den moderatledda kommunledningen till och med ta emot de fyra kvotflyktingar Migrationsverket beslutat kommunplacera där i enlighet med bosättningslagen. Vägrar.

– Vi kommer inte möta dem på flygplatsen, säger Christian Sonesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp till medierna.

Kommunen vill strunta i Migrationsverket och hellre prioritera flyktingar från Ukraina. En lite besynnerlig inställning även det eftersom vi vet, från det spända läget i Arvika de senaste månaderna inte minst - att det ju faktiskt är Migrationsverket som även bestämmer var dessa ska kommunplaceras...

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.