Debatt: Så kan Värmland klara sig bättre i kommande energikriser

Debatt
PUBLICERAD:
Veronica Koutny Sochman, Swedisol
Energianvändningen i flerbostadshus minskade i Värmland med 2 procent mellan 2016 och 2020. Men potentialen för energieffektivisering är mycket större. Både kommunpolitiker och privata fastighetsägare bör agera för klimatomställning, ekonomi och ett minskat europeiskt beroende av ryska fossila bränslen, skriver Veronica Koutny Sochman, vd för Swedisol.

Vinterns höga elpriser och kriget i Ukraina har intensifierat debatten om Sveriges energiförsörjning. Men debatten handlar nästan uteslutande om behovet av ny energiproduktion. Detta trots att energieffektivisering ofta är det billigaste och snabbaste sättet att både minska de egna energikostnaderna och att frigöra energiresurser till annan användning.

EU-kommissionen presenterade den 8 mars åtgärder för att kunna minska importen av rysk gas. Sverige kan bidra med effektivisering av våra byggnader, som ger ökad stabilitet även på den europeiska marknaden. Det har en avgörande påverkan på elpriserna i Sverige.

Omkring 40 procent av all energi i Sverige används till att värma upp eller kyla ner fastigheter och potentialen för effektivisering är enorm. En samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering av byggnader kan frigöra hela 11 TWh el – tillräckligt för att elektrifiera hela Sveriges personbilsflotta, eller öka Sveriges elexport med 40 procent.

Den stora potentialen tydliggörs i Swedisols senaste kartläggning av energianvändningen i flerbostadshus. I Värmland ökade energianvändningen per lägenhet med 1,7 procent mellan 2016 och 2020, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 10,4 procent. Det ger Värmland en sextondeplats i en jämförelse bland Sveriges 21 län. Variationerna över landet är stora – från en minskning med 20 procent i Jönköpings län till kraftiga ökningar i några län.

Klimatkris och försörjningstrygghet är tillräckliga skäl att öka takten i effektiviseringen, men det finns också enorma ekonomiska fördelar. Under de kommande tio åren kan den samhällsekonomiska besparingen i Sverige uppgå till 180 miljarder kronor, enligt rapporten Grön Logik.

Vi uppmanar beslutsfattare i Värmland och övriga landet att agera och har tre förslag:

1. Ta fram en plan för hur länet kan bidra till målet om 50 procent effektivare energianvändning till år 2030. Enligt Energimyndigheten nås inte målet med nuvarande åtgärder.

2. Öka kunskaperna bland tjänstemän och fastighetsägare. Använd Boverkets nystartade centrum för energieffektivisering.

3. Fatta beslut om omfattande energirenoveringar av offentligt ägda fastigheter och lokaler. Så skapar ni efterfrågan på tjänster och produkter i länet.

Få åtgärder har så stor potential för säkerhetsläget, klimatarbetet och samhällsekonomin samtidigt. Den svagaste länken i kedjan är den politiska kvickheten, där vi behöver krafttag så snart som möjligt.

Veronica Koutny Sochman, vd, Swedisol

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.