I garaget tillbringar han vinterhalvåret med att bygga modellflygplan och på sommaren flyger han dem.
Per-Olov Linder från Karlstad har under hela sitt liv intresserat sig för flygplan.
– Målet är att få dem att flyga, säger han.
Det första modellflygplanet byggde han i sjuårsåldern och sedan dess har intresset fortsatt. I garaget har han olika modellflygplan som är isärplockade och vissa är i körbart skick.
När VF är och hälsar på honom är även Kenny Cato med, han delar samma intresse som Per-Olov och de brukar varje onsdag och söndag, om vädret tillåter flyga med modellflygsklubben, Karlstads MFK, på ett flygfält i Skattkärr.
– Intresset för flyg är medfött kan man säga, säger Kenny Cato och fortsätter:
– Jag kommer ihåg att jag fick mitt första flygplan av min far när jag var fyra år.
Mellan april och oktober är det som bäst förutsättningar att flyga. Både Per-Olov och Kenny Cato tycker att det är roligast att flyga dem än att bygga ihop planen, trots att det har sin charm det också.
– Det ska inte vara för lätt att bygga dem för det är inte kul då, säger Per-Olov samtidigt som han visar upp en av flygmaskinerna som han har byggt.
Det är en P47 Thunderbolt, ett amerikanskt jaktflygplan från andra världskriget som enligt Per-Olov flyger väldigt fint i luften.
Ibland händer det att planet hamnar i backen och då är det inte mycket kvar av dem men oftast behöver man bara serva planen så att det är i ett bra skick.
– Det behöver inte ha hänt något utan det krävs service ändå. Och när man ska flyga ger man sig inte iväg med halvfulla batterier, säger Per-Olov.
Vad är grejen med att flyga flygplanen då?
– Det är väl samhörigheten som man får, att vi i klubben träffas och flyger tillsammans, säger Per-Olov och Kenny Cato fortsätter:
– Det är som en slags avkoppling. Man hoppas ju på att fler börjar intressera sig för modellflygplan.
I nuläget har Per-Olov inget nytt modellflygplan på gång.
– Jag får nog ta hand om de jag har tänker jag, säger han med ett skratt.
Kommer du någon gång göra dig av med din samling?
– Nej, när den dagen kommer då man inte finns mer får någon annan antagligen köra dem till tippen. Jag kommer att hålla på tills jag inte klarar av det mer eller tills jag inte tycker det är roligt längre och det får vi hoppas att den dagen inte inträffar.