Antalet personer som försörjs av sociala ersättningar och bidrag har minskat i Värmland sedan 2014, detta enligt nya siffror från SCB.
Men det är fortsatt stora skillnader mellan olika kommuner.
2021 var det sammanlagt 22 569 personer som försörjdes av sociala ersättningar och bidrag i Värmland, vilket är 14,7 procent av den totala arbetsföra befolkningen i länet. Ser man till föregående år, 2020, är detta i princip oförändrat.
Men över tid sjunker antalet. Sedan 2014 har det minskat med sju procent, enligt ett pressmeddelande från SCB.
— Även i Värmland ser vi en sådan utveckling. Sedan 2014 har antalet minskat med 13 procent, säger Johanna Frodell, utredare på SCB, i pressmeddelandet.
De olika sociala ersättningarna och bidragen som är sammanräknade är: sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning.
Den ersättningsform som är vanligast förekommande i Värmland är sjuk- och aktivitetsersättning. Omkring fem procent av befolkningen mottog den.
– Det är en högre andel av befolkningen i arbetsför ålder som försörjs av bidrag i Värmland än i landet som helhet. Framför allt är det fler personer som försörjs av sjuk- och aktivitetsersättning, säger Johanna Frodell.
Stor skillnad mellan kommuner
Filipstad är den kommun i Värmland med störst andel arbetsför befolkning som försörjs av sociala ersättningar, drygt 21 procent. Det att jämföra med Hammarö där knappt tio procent försörjs av sociala ersättningar.
| Kommun | Antal helårspersoner* | Andel av arbetsför befolkning |
| Filipstad | 1 124 | 21,4% |
| Säffle | 1 539 | 19,5% |
| Kristinehamn | 2 401 | 19,1% |
| Hagfors | 1 084 | 18% |
| Grums | 828 | 17,4% |
| Forshaga | 1 031 | 17% |
| Storfors | 335 | 17% |
| Arvika | 2 089 | 15,5% |
| Eda | 666 | 14,6% |
| Kil | 855 | 13,7% |
| Karlstad | 7 225 | 13,1% |
| Torsby | 771 | 13% |
| Sunne | 904 | 12,7% |
| Årjäng | 656 | 12,4% |
| Munkfors | 223 | 11,8% |
| Hammarö | 838 | 9,6% |
* För att underlätta jämförelser visar statistiken hur många personer som de utbetalda ersättningarna och bidragen skulle kunna försörja med full ersättning under ett helt år. Det kallas helårsekvivalenter, eller helårspersoner. Exempel: Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.