Vårvintersolen strålar, i träden kvittrar fåglar och i älvfåran brusar vattnet.
– De här hjälper ju inte om det kommer tio gånger så mycket vatten uppifrån, säger Åke Ericson och tittar ner på de rostiga reglagen som är till för att öppna dammluckorna ner mot Flagan.
Vi befinner oss i den idylliska lilla byn Lenungshammar, som är hjärtat i Glaskogens naturreservat, och står på den första av två dammvallar från flottningstiden, byggda i Kjesselälvens naturliga fåra mellan Övre Gla och Stora Gla.
– Det här är ju nödutgången för sjön, säger Åke Ericson som är orolig för vad som kan hända nästa gång det blir skyfall och översvämningar.
Hundra meter norr om dammen där vi står har Arvika Kraft renoverat utskovet där Övre Gla kan nödtappas. Nu finns där två luckor som gör att man klarar ett så kallat ”tusenårsflöde”. Det vill säga extrema översvämningsmängder. De två utskovsluckorna kan tappa Övre Gla på 68 kubikmeter vatten i sekunden, om det skulle behövas.
– Kommer det så mycket vatten ner till den här dammen, som bara har en mycket mindre lucka, kommer det rinna över. På den sidan kommer det att spola bort åtminstone delar av min tomt och på den sidan kommer det att flöda över området med turistcentralen, säger Åke Ericson som vänt sig söderut och pekar nedströms.
– Förutom att det troligen tar med sig vägen här på dammvallen också.
Den dag i slutet av mars när VF är på besök rinner beskedliga mängder vatten från utskovet, eftersom det inte är någon vårflod att tala om i år. Medelvattenföringen i vattendraget är två kubikmeter per sekund, men i sitt nya skick klarar det ombyggda utskovet uppströms alltså cirka 68 kubikmeter per sekund.
Det är nästan tio gånger så mycket vatten som kapaciteten för Lenungshammars kraftverk en knapp halvkilometer rakt österut.
Kraftverket får sitt vatten via fördämningens utlopp ett tiotal meter till höger om utskovet vid Övre Glas södra strand, precis intill Glaskogens kanotcentral. Därifrån strömmar vattnet genom en 420 meter lång tub ner till kraftverksbyggnaden vid Stora Gla där turbinerna har en maxkapacitet på sju kubikmeter per sekund.
Men den gamla dammvallen vi står på ligger alltså i den naturliga strömfåran och har inget med kraftverket att göra. Den är en av två som byggdes under flottningstiden.
– Då flottades timmer uppifrån Yxesjön ner hit och vidare ner till Stora Gla, berättar grannen Åke Gustafsson som är ute på promenad med hunden Tell och kommer förbi när vi står och pratar.
Han är gammal Lenungshammarbo och minns flottningstiden som upphörde i slutet av 1950-talet.
– Då gick det en ränna ner från den här dammen, säger han och pekar nedströms.
– Här har det legat ett sågverk och en kvarn också, säger Åke Ericson och pekar mot de mossbevuxna cementpelarna som står kvar nere i fåran, nära tomten där huset Löcka, där hans mormor och morfar en gång bodde, finns.
Löcka är numer hans och hustrun Maritas och ligger nära stranden av Flagan, den lilla sjön mellan de två flottningsfördämningarna.
Vi tar oss vidare till den nedre dammvallen. Där är luckorna är nerkörda så att vatten rinner över hela tiden.
– Men om ni tittar nere vid fundamentet ser ni att det är urgröpt, säger Åke Ericson medan vi tar oss ner nedanför dammen och kikar på håligheten.
Han har oroat sig för skicket på de två flottledsdammarna i många år. Men frågan blev än mer aktuell i samband med att Arvika Kraft skulle renovera fördämningen och utskovet vid Övre Gla. En inspektion och en besiktning förra våren visade att det behövs akuta åtgärder, åtminstone vid det eroderade dammfästet.
Skulle de två flottledsdammarna haverera kan uppåt 100 000 kubikmeter vatten forsa ner till Stora Gla, enligt besiktningen i fjol.
Om den övre spegeldammen och Flagan töms förändras förstås också miljön i Lenungshammar, som är hjärtat i Glaskogens naturreservat, drastiskt. Men dammhaverier kan också ge omfattande skador på omkringliggande fastigheter.
– Och vem tar ansvar för det? undrar Åke Ericson som tagit hjälp av Erik Evestam, äganderättsexpert på LRF Värmland.
Mer om det och om den rättsliga tvist som pågår i mark- och miljödomstolen mellan Arvika Kraft och länsstyrelsen i den här artikeln:
LRF:s expert: ”Herrelösa dammar är statens ansvar”