Tankesmedja frågande kring Plateas personalkostnader: ”I mina ögon jätteovanligt”

Platea lade under tre av de sista åren mindre än hälften av intäkterna på sin personal.

Det kan bara bero på två saker, anser Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans.

– Antingen har man extremt lågt betald personal, eller så har man för lite personal, säger hon.

Hon driver tankesmedjan sedan 2017 tillsammans med den Värmlandsbördiga skoldebattören Marcus Larsson och har själv personliga erfarenheter av både HVB-verksamheter och ekonomisk redovisning.

Hon såg SVT Värmlands inslag om de påstått höga vinstkraven inom Humanakoncernen och det var det som fick henne att reagera. Och då främst på hur kostnaden för Plateas personal inte ens når upp till hälften av HVB-verksamhetens omsättning för varken år 2018, 2019 eller 2020. Hur det såg ut 2021 finns inte redovisat ännu.

– Det tänker jag är en ganska tydlig varningssignal, säger hon och jämför med Sveriges kommuner och regioner, SKR, där man inom jämförbara offentliga verksamheter lägger 70 procent av sina intäkter på personalen.

– Nu har jag inte kollat på alla deras verksamheter och så, men att ha en personalkostnad på hälften eller mindre i en välfärdsverksamhet är i mina ögon jätteovanligt.

Platea har under sin ägare Humana BU Holding 17 systerbolag som går under grenen ”Heldygnsvård med boende för barn och ungdomar med sociala problem”. Här ligger genomsnittet på att lite drygt 62-63 procent av verksamheternas omsättning redovisas som personalkostnader och Platea sticker ut. Det är bara tre av de andra verksamheterna som är nere och snuddar vid 50-procentstrecket, det som Platea alltså ligger under.

Gemensamt för några av dem också är att de har haft vinstmarginaler på över 15 procent, Platea på hela 33 respektive 39 procent för 2019 och 2020.

Mycket siffror

Det blir mycket siffror, men det är hur som helst tydligt hur Platea visserligen har vuxit med antal anställda genom åren och därmed också fått högre personalkostnader, men det har inte alls varit i samma tillväxttakt som bolagets omsättning, eller vinst heller för den delen.

– När vi pratar om HVB-hem, det är ju hem för vård och boende och rent definitionsmässigt handlar det om riktigt sköra personer. Då är det så klart en superstor riskfaktor att man inte har tillräckligt med personal på plats, säger Åsa Plesner.

Och då är knappt femtio procent för lite?

– Ja. Om jag vore chef eller administratör på Platea så skulle jag vara jätteorolig för de här siffrorna, och det tycker jag ändå att företaget centralt eller Humana borde ha blivit.

Huruvida en eventuell brist på personal bidrog till att den femårige pojken kunde rymma från sitt hem i centrala Hagfors för att sedan hittas avliden i Uvån får vara osagt. I just det specifika fallet tycks utredningsarbetet istället peka på att den personal som hade ansvaret ska ha varit oaktsam. VF har hur som helst tidigare redogjort för hur personalen larmat om problem på Platea, bland annat rörande underbemanning, kritik den dåvarande verksamhetschefen då slog ifrån sig.

Och hur efterspelet till händelsen i juni förra sommaren blev är vida känt. Humana lade ned Plateas enheter i Hagfors och två anställda står misstänkta för brott i samband med pojkens död.

– Om jag pratar supergenerellt och med inget riktat mot just Platea så är det jättesvåra verksamheter. Att dygnet runt ge barn och unga med svåra egna problem trygghet, stöd och stimulans är svårare än vanlig skolundervisning och det är samtidigt en målgrupp som också har svårt att tala för sig själv, att stå upp för sina intressen och är de som har det som absolut knepigast i samhället, säger Åsa Plesner och betonar än en gång vikten av att ha tillräckligt stor personalgrupp, som dessutom besitter rätt kompetenser.

Innan hon avslutningsvis konstaterar lite syrligt:

– Och så har vi samtidigt en tradition av att inte utforma och avlöna tjänster som lockar utbildad personal...

LÄS MER: