LEDARE: Tänk om det var du som tvingades fly

Ledare | Ukrainakriget
PUBLICERAD:
Släpandes på resväskor som tidigare aldrig varit packade med annat än semesterkläder har hundratusentals ukrainare packat ihop sina liv och flytt.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Lyft blicken och se dig omkring där hemma. Vad ryms i en resväska? Vad skulle du ta med och vad skulle du tvingas lämna kvar? Vart skulle du ta vägen?

Jag och hundarna står inne i Mariebergsskogens lilla djurpark och hälsar på getterna när jag plötsligt inser att vi är helt ensamma i hela området. Har vi ens sett några människor under den korta promenaden dit förresten?

Det händer ibland, en lustig och inte alls oroväckande tajming egentligen. Men ändå flyger en tanke snabbt genom huvudet att något ska ha hänt. Att jag missat en varningssignal om ett utsläpp eller liknande och att jag just nu borde vara inomhus med stängda fönster och ventiler.

Denna gång går tankarna i stället till Ukraina.

Vart skulle du ta vägen? Om ett flyglarm plötsligt började tjuta över stadsdelen under den sena kvällen vad skulle du göra? Om radion i sändningar meddelade att stridsvagnar närmade sig våra gränser och radar fångat upp inkommande stridsflygplan – och människor i sociala medier plötsligt började lägga ut bilder på främmande fartyg som närmar sig den svenska kusten och filmklipp av hur bomber faller över bostadshus, hur skulle du agera?

Lyft blicken och se dig omkring där hemma. Vad ryms i en resväska? Hur många resväskor orkar du släpa, vad ska du lämna kvar?

Vad gör du med barnen? Barnbarnen? Hunden, katten och den gamla grannen två hus bort som inte har nån familj? Vart tar du vägen?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, berättar i dagarna att sökningarna på deras hemsida efter skyddsrum har ökat med 4000 procent (!) sedan invasionen av Ukraina förra veckan.

Mitt närmaste i Karlstad ligger i grannhuset ser jag på kartan. Det ska rymma 34 personer.

Men vågar man stanna inne i stan? Och får man verkligen ta med sig husdjuren till skyddsrummen? Buss eller tåg härifrån är kanske ett bättre alternativ. Flyg? Packa bilen (som jag inte har) och dra? Men vart? Utomlands känns möjligen lite säkrare om. Släpper Norge in dig? Finland?

Räcker bensinen? Kommer det att gå att köpa mer? Hur gör man med mat, vatten, mediciner, toalett, el, pengar?

När du rusar runt i hemmet för att packa resväskan är det frågor som behöver omedelbara svar. På tio minuter måste du fatta beslut som kan avgöra resten av ditt liv. Ska du stanna kvar eller lämna hemmet bakom dig, kanske för överskådlig framtid. Kanske för alltid.

Det är främmande tankar. Hjärngymnastik för en vardagsmorgon vid köksbordet med en kopp kaffe. Lite empatiträning under promenaden. För det är fred i Sverige.

Ja, oron har tveklöst ökat efter de senaste dagarnas allt tuffare tonläge mot Sverige från Ryssland som dag för dag ser sig om och ser allt färre vänner. Sökningarna på skyddsrum är ju ett tecken på det, inte minst. Men det är fred i Sverige.

Men närmare oss än både Rom och Barcelona lever folk som du och jag just nu i en helt annan verklighet. Släpandes på resväskor som tidigare aldrig varit packade med annat än semesterkläder har de packat ihop sina liv och söker skydd i källare, på järnvägsstationer och i tunnelbanan.

Vissa släpar sina väskor och små barn många mil mot den polska gränsen. I fredags uppskattades att 100 000 ukrainare var på flykt. Igårkväll handlade det om en miljon människor. Alla invånare i Värmland fyra gånger om.

Tänk för en stund om det var du.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.