Debatt: En grundlagsskyddad tjuvmarknad

Debatt
PUBLICERAD:
Ratsit är bara en av en uppsjö med sajter som kan ge bedragare alla upplysningar de kan behöva i försöken att lura pengar av äldre.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Sajter som sprider personuppgifter som borde vara skyddade, gömmer sig bakom grundlagen. Betalar för deras frihet att sprida all denna information om oss gör de många äldre som drabbas av inbrott och bedrägerier i dess spår, skriver Kaj Branzell.

Nu har det hänt igen. En äldre 93-årig bekant fick inbrott nyligen. Flera andra ensamma äldre i vårt område har fått inbrott. En av de anhållna skurkarna svarade vid polisförhör (VF 11/2 ): "vi hittade offren via olika sajter på internet".

Bedragare och inbrottstjuvar har en guldgruva att gräva ur. Adresser, ålder, uppgifter om personen lever ensam, karta över bostadsområdet, hur nära grannarna bor, ja allt om en person finns att läsa på webbsajter, traditionella privata medieföretag, som Ratsit.se, Merinfo.se, Hitta.se, Upplysning.se, Mr Koll.

Fler liknande sajter dyker upp som svampar. Privata företag som skor sig på våra personuppgifter som borde vara skyddade. Vi har ju datalagen GDPR.

Svaret är att det inte finns något skydd för vår integritet. GDPR är totalt tandlös. De här webbsajterna är nämligen grundlagsskyddade på grund av vår offentlighetsprincip och yttrandefrihet som utnyttjas till absurdum. Sajterna har laglig rätt att hänga ut oss på nätet. Och orsakar därmed ensamma äldres rädsla för inbrott för att inte tala om de som utsatts som lever i ständig skräck för att det ska hända igen. Jag har talat med vår bekant och han mår mycket dåligt efter det som hänt.

För politiker och polis är detta en icke-fråga. På grund av vår grundlag. De privata mediesajterna har rätt att begära ut alla personuppgifter från statliga myndigheter som Skatteverket, Kronofogden, Bilregistret med fler. Datainspektionen kan inte göra något om det inte blir ändring av grundlagen.

Sajterna erhåller utgivningsbevis och är därmed grundlagsskyddade. På de flesta sajter finns inte möjlighet att kontakta ansvarig och inte möjlighet att be dem ta bort uppgifter. De hänvisar förstås till grundlagen.

Jag har ställt frågan till politiker och till justitiedepartementet som håller med om att GDPR inte skyddar oss. Ämnesrådet svarar: "De frågor som du ställer rör förhållandet mellan två viktiga fri- och rättigheter, nämligen yttrande- och informationsfriheten å den ena sidan och rätten till skydd för privatlivet å den andra. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) anger i likhet med det tidigare dataskyddsdirektivet, som hade genomförts i Sverige genom personuppgiftslagen (PUL), att medlemsstaterna är skyldiga att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten. I detta avseende innebär alltså dataskyddsförordningen ingen förändring."

Så var det med det. Fri framfart för digitala bedragare och inbrottstjuvar. Vem kommer att bli uppringd av skickliga bedragare nästa gång? Eller få nattligt hembesök?

Kaj Branzell, författare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.