Insändare: Vad är egentligen ”det goda livet”?

Insändare
PUBLICERAD:
Klimatomställningen kan också innebära förändrade levnadsvanor – kanske till det bättre.
Foto: Gorm Kallestad
I förra veckan rapporterade Trafikverket en positiv utveckling i siffrorna över förra årets vägtrafik. Men översätts dessa i ett globalt perspektiv, blir problemen uppenbara.

Koldioxidutsläppen från vägtrafiken minskade med 0,3 procent i fjol samtidigt som personbilstrafiken ökade med fyra procent, rapporterar Trafikverket. Det är mycket bra att utsläppen minskar och mycket mindre bra att personbilstrafiken ökar.

Om alla jordens invånare ska få tillgång till lika många personbilar som svenskarna, behöver vi bygga ytterligare fyra miljarder fordon. Om alla världens invånare ska göra lika många flygresor som oss, ska ytterligare nio miljarder människor upp i luften. Varje år.

Det blir svårlösta ekvationer när vi redan konsumerar mer än vad flera av våra planetära gränser klarar av. Och varför ska människor i Bangladesh eller i södra Afrika inte kunna förvänta sig samma materiella levnadsstandard som oss i Sverige?

Visste du att varje svensk har tillgång till 50 kvadratmeter parkeringsyta medan den genomsnittliga boarean är 42 kvadratmeter? Bilar ges mer plats än människor.

För naturen, ett stabilt klimat och de människor som redan nu drabbas av extremvärme, torka och översvämningar, behöver vi i flera avseenden göra så lite som möjligt. Mindre prylkonsumtion, färre transporter och mindre ingrepp i naturen.

Skulle vi människor rentav bli mer tillfreds om vi delade på jobben och arbetade färre timmar? Om vi hade mer tid att ta hand om oss själva? Mer tid att motionera och ströva i naturen, skapa och spela, baka och laga mat? Mer tid att umgås med nära och kära?

Ska vi lyckas med omställningen behöver vi valåret 2022 prata om vad som kännetecknar det goda livet och vilken politik som för oss dit.

Pontus Björkman

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.