Blodtrycket är en viktig markör för hur det står till med oss berättar Ulf de Faire vid Karolinska Institutet i Stockholm. Det är en av de vanligaste faktorerna bakom hjärt- och kärlsjukdomar samt för tidig död och det påverkas inte bara av ålder och livsstil. Det är också känsligt för obehaglig stress för då stiger det. Har du svårt att få ekonomin att gå ihop? Är du ofrivilligt arbetslös? Har du en dålig och orättvis chef? Ja, då reagerar blodtrycket.
På ålderns höst har jag skaffat mig en blodtrycksmätare. En intressant, spännande och kul manick som är lätt att använda. Visst har jag mätt. Både i vått och i torrt. Efter bastu och kallbad i Vänern. Efter en snabb promenad. Efter två glas vin.
Jag blev nyfiken och ville veta mera. Kontaktade då en av landets ledande experter på området nämligen Ulf de Faire som är seniorprofessor vid Karolinska institutet i Stockholm. Enligt en ny ranking baserat på citeringar finns han i toppen bland Sveriges medicinska forskare. Han har under en lång följd av år varit chefredaktör för Journal of Internal Medicine som är en av världens äldsta medicinska facktidskrifter.
Ulf berättar att det är vanligt med förhöjt blodtryck. Man uppskattar att det är ungefär var fjärde vuxen svensk som har det. Det ökar med stigande ålder. Men blodtrycket gör inget större väsen av sig.
– Det är ofta en tyst markör. De flesta känner inte av det. Vet inte om att trycket är för högt.
Jag förstår att det är viktigt att hålla koll på blodtrycket.
– Högt blodtryck är en av de vanligaste riskfaktorerna bakom hjärt- och kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt samt för tidig död.
Själv har jag inte tänkt på att högt blodtryck skulle vara ett gigantiskt problem förrän jag råkade på en artikel i höstas som hänvisade till den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
För något år sedan levde 626 miljoner kvinnor och 652 miljoner män med högt blodtryck, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 1990. Ökningen skulle då främst bero på att människan lever längre och med ökad ålder stiger blodtrycket.
Jag vill veta mera om hur det fungerar. Jag antecknar energiskt. Ulf förklarar:
– Blodtrycket är nödvändigt för att upprätthålla en adekvat cirkulation i kroppen. Rent fysiologiskt är det så att hjärtat pumpar ut blodet till kroppens olika organ. Hjärtats kärl vidgar sig för varje hjärtslag.
Kärlens följsamhet är stor, berättar Ulf vidare. Men med stigande ålder stelnar kärlen.
– Det gör att framför allt det blodtryck som krävs för att få ut blodet till kroppens olika organ stiger med ökad ålder. Högt blodtryck är därför vanligare bland äldre än bland yngre.
Blodtrycket består av det systoliska trycket som också kallas övertryck och det diastoliska som även benämnes undertryck. Det systoliska visar hur hård belastningen är på kärlväggarna när hjärtat anstränger sig för att pumpa ut blod och det diastoliska mäter belastningen på de så kallade motståndskärlen när hjärtat slappnar av för att fyllas med blod.
– Blodtrycket är en viktig markör för hur det står till med kärlsystemet.
Det systoliska trycket stiger med ökad ålder. Det diastoliska trycket stiger inte alls i samma grad utan håller sig relativt konstant efter 50 års åldern. Högt blodtryck är väldigt lätt att mäta. Vi själva kan hålla koll på det genom att skaffa blodtrycksapparat och mäta det hemma.
– Blodtrycket ökar när vi är aktiva och anstränger oss och minskar när vi vilar. Det går ner på natten och det är kroppens naturliga sätt att gå ner i aktivitet. Belastningen på hjärt- och kärlsystemet minskar. När dygnsrytmen mellan dagliga aktiviteter och nattens sömn störs som vid till exempel skiftarbete, som hela tiden innebär förändringar i dygnsrytmen, ökar risken för högt blodtryck.
Förhöjt blodtryck har inte bara att göra med livsstilsfaktorer som rökning, matvanor, övervikt och brist på motion.
Berättar för Ulf att jag kollat i de vetenskapliga databaserna och där funnit studier som visar att påtvingad arbetslöshet, låg socio-ekonomisk status, ej självvald ensamhet, orättvisa chefer, diskriminering och ekonomisk stress samvarierar med högt blodtryck. Bland annat en studie om ekonomisk stress som han själv ansvarat för.
– Blodtrycket är mycket känsligt, säger Ulf och fortsätter. Det svarar snabbt på yttre stress och jäkt och fungerar som en varningslampa.
Vi kommer in på de socioekonomiska skillnaderna. Ulf säger att de har ökat i vårt samhälle.
– Med sämre socio-ekonomi ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Betydelsen av den så kallade socio-ekonomiska gradienten är underskattad.
– Det är väl känt att riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck, rökning, blodfettsrubbningar, fetma, fysisk inaktivitet har en benägenhet att anhopas bland dem som lever under sociala- och ekonomiskt pressade förhållanden. Sammantaget påverkat det hela riskfaktormönstret.
Den svenska så kallade SCAPIS studien, som Ulf en gång i tiden var en av initiativtagarna till och som är Sveriges största studie om hjärt- och lungsjukdomar, visar att boende i områden med låg socioekonomisk status löper betydligt större risk att drabbas av olika hjärt- och kärlsjukdomar än boende i områden med högre socioekonomiskt status.
– Det är illavarslande och oacceptabelt.
– Hur kommer man åt det?
– Ja, det är framförallt en fråga för samhällsbyggarna. För våra politiker. Regionalt och centralt. De måste ta ett helhetsgrepp. Ta till sig forskningsrönen. Engagera sig. Och göra någonting åt saken.
Jag funderar. Om det nu är så att blodtrycket är en fysiologiskt sett intelligent och funktionell mekanism som signalerar när det är fara på färde och livet står på spel då gäller det att våga höja blicken och tänka i outforskade banor. Tänk om det också är så att det ger oss en fingervisning om vad som skulle kunna vara ett gott samhälle för alla. Spännande tanke!
Bengt Starrin, professor emeritus, Karlstads universitet