Här är värmländska olympiernas OS-favoriter: ”Jag får rysningar än i dag”

Tio värmlänningar åker till Peking med förhoppning om att skapa oförglömliga OS-klassiker.

Men vad har de egentligen själva för favoritminnen från tidigare OS?

VF-sporten har ställt frågan, här är deras svar:

Linn Persson, skidskytte

”Mitt favoritminne är från Pyeongchang. Vi hade tagit silver i stafetten dagen innan, precis varit på medaljceremonin och vi har medaljerna kvar hängandes runt halsen – och åker och ser herrarna ta guld. Det var häftigt. Det var riktigt coolt.

Dels att få uppleva själva tävlingen, men kanske framför allt precis efteråt i målfållan. Den totala glädjen. Alla var där, alla vallare, alla ledare – alla svenskar som var på plats. Jag har ett lagfoto när herrarna står där i tävlingskläder, vi damer har våra medaljer med oss och alla andra runt om.

Det var så mycket glädje. Och en gnutta overklighet. Vi hade alla sömnbrist, för vi hade alla gått upp tidigt för att göra en massa media och vi skulle resa hem till Sverige samma dag – så det var ett stort packningskaos. Men det var ett angenämt kaos, haha. Det är mitt bästa OS-minne”.

Jacob de la Rose, ishockey

”Som ishockeyspelare är det klart att man kommer ihåg OS i Turin väldigt bra. När Henrik Lundqvist gör den där räddningen i slutet och de vinner OS-guld. Men jag har alltid kollat på mycket sport och det finns många fina prestationer i slalom och längdskidor exempelvis. Det brukar kunna bli många timmar framför OS”.

Oskar Eriksson, curling

”Det största resultatmässigt jag själv upplevt är segern i semifinalen i Pyeongchang. Men som rent minne måste det vara OS i Vancouver. Jag minns från invigningen, de problem de hade när de skulle tända elden – hur flera pelare skulle komma upp från marken men en av dem fastnade.

Men det är många minnen därifrån. Hur mycket folk det var, inmarschen med alla andra... Alla man sett på tv innan, nu fick man själv vara på andra sidan skärmen. Hur nära man kommer vissa stora stjärnor man ser på tv från andra sporter, går där i matsalen bredvid svenska NHL-proffs som är lika mycket människa som en annan. Speciellt de som är i Kanada och tycker curling är kul, ser det på tv och kommer fram och säger ”curling är ju riktigt häftigt – hur får ni till det där” haha, det är lite kul”

Olivia Carlsson, ishockey

”Det finns en hel del OS-minnen. Men ett starkt minne hos mig är när Sverige vann OS-guld i ishockey 2006. När Nicklas Lidström gör mål i den tredje perioden. Det var en så spännande match mot Finland och jag kommer ihåg den. Jag var 12 år och den händelsen minns jag starkt och får upp bilder när jag tänker på den”.

Mona Brorsson, skidskytte

”Då måste jag ändå säga Pyeongchang, när Hanna (Öberg) vinner distansen. Det är ett starkt minne för det var ett genombrott för skidskytteförbundet och vår väg tillbaka. Det var extremt häftigt att se och känslosamt. För mig blev hennes vinst symbolisk, alla vi visste exakt vilket jobb som lagts ned. Vi hade gjort samma resa och det kändes extremt stort, det var också startskottet där vi fick visa får potential. Ett extremt moment”.

• Emma Murén, ishockey

”Jag är ju ganska ung och minns helt ärligt inte så mycket av tidigare mästerskap. Visst har man sett videos i efterhand på OS i Turin där Nicklas Lidström avgjorde och även att Damkronorna tog ett silver. Men något som för mig är ett starkt minne är OS i Pyeongchang och hur jag satt fastklistrad framför invigningen. Jag satt hemma i soffan och drömde om att få uppleva det live”.

Henrik Tömmernes, ishockey

”Det första som ploppar upp är Turin-OS när Tre Kronor vann guld med den gyllene generationen. Jag själv var väldigt inbiten på den tiden och hade många av spelarna i laget på affischer hemma i pojkrummet. Det var verkligen alla storstjärnor med på den tiden och att Sverige då lyckas vinna var hur häftigt som helst. Några av dem hann jag till och med spela mot. Peter Forsberg mötte jag en gång när han gick en sista sväng till Modo, då var man lagom starstruck. Det var inte så att man vågade ge honom en crosschecking i ryggen, man ville gärna att han skulle le på is, men det hände ju väldigt sällan, haha”.

Hanna Aronsson Elfman, alpint

”Ett av mina starkaste minnen är från det senaste OS, 2018. När Frida Hansdotter vann OS-guld i slalom och slog Mikaela Shiffrin. Jag kommer ihåg att det var väldigt tidigt på morgonen men att vi var uppe och såg det. Även André Myhrer tog ju guld då och det minns jag också väldigt bra”.

Anton Persson, längdskidåkning

”Det är väl två minnen som sticker ut hos mig när jag tänker på OS. Det första är när Marcus Hellner tog tog OS-guld i Vancouver 2010, det är just laginsatsen där som jag minns med Hellner, Johan Olsson och Anders Södergren. Det var väldigt häftigt att se.

Även ishockeyguldet 2006 är något jag kommer ihåg väl. Sättet som guldet togs på var väldigt mäktigt och jag minns precis var jag befann mig när matchen spelades”.

Gustav Rydahl, ishockey

”En klassiker är ju när Charlotte Kalla gör den grymma upphämtningen i längdskidstafetten. Var det typ 40 sekunder hon låg efter inför slutvarvet? Helt sjukt att hon lyckades hämta ikapp och vinna. Jag får rysningar när jag kollar på loppet än i dag. Man märkte ganska tidigt att hon knappade in, då ville man ju verkligen inte lämna tv-soffan”.