Fokusvecka: Mäns våld mot kvinnor – här är alla artiklar

Samhälle | Fokusvecka: Mäns våld mot kvinnor
PUBLICERAD:
Under 2020 och 2021 dömdes över hundra män i Värmland för att ha brukat våld mot kvinnor, många av dem i nära relation.
Den här veckan har VF sätt fokus på ett samhällsproblem som pågår dagligen. Utsatta kvinnor har själva berättat om våldet och dess efterspel och vi har pratat med proffs om generaliseringar, hedersvåld och vad man som utsatt kan förvänta sig för stöd.

Åsa, 55, blev slagen varje dag: ”Jag levde med döden”

”Hjälp mig, han slår ihjäl mig”, stod det på lappen som lämnades in till vårdcentralen. Åsas desperata rop på hjälp fick gehör av vårdpersonalen. Efter månader av hjärntvätt och blåmärken tog hon sig bort från mannen som systematiskt brutit ned henne.

Men det blev inte det lyckliga slutet av misären som hon hade hoppats på. Än i dag lever hon med ärren – och rädslan – efter det som varit.

Kajsa blev strypt i sömnen av pojkvännen – fick fly: ”Varför blev jag straffad?”

Kajsa var 19 år när hon träffade ”mannen i sitt liv”. Mannen som först gav henne hela världen, för att sedan ta den ifrån henne. Mannen som gick från att vara hennes tryggaste famn till att tvinga henne från sin familj och sina vänner – hela sitt liv.

– En sådan relation är som en brännskada. Du känner det inte när det händer, men sen när du försöker resa dig upp... det är då det bränns.

Våld kräver inte blod – Malin utsattes psykiskt: ”Tappar en bit av sig själv”

– Jag har ju aldrig blivit slagen eller så, säger Malin när hon börjar berätta sin historia.

En historia som trots det präglas av makt och kontroll, en historia som handlar om att bit för bit förlora sig själv i någon annans, ja – våld.

Maria överlistade sin förövare: ”Aldrig helt trygg – men inte längre rädd”

I flera år levde Maria i Johans våld, bokstavligt talat. Psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt – våldet tog alla former.

Men till skillnad från många andra i samma situation fick hennes mardrömshistoria ett lyckligt slut.

– Man är starkare än man tror, säger hon.


Att säga nej till hedersvåld är inte rasism: ”Våga säga ifrån”

20 år har gått sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa, och hon är inte den enda som fallit offer för hedersvåldet. I dag lever flera kvinnor och barn under hot och förtryck.

– Ingen ska behöva leva så för att jag är rädd för att lyfta frågan, säger Asal Narimani, samordnare på brottsofferjouren.

Ökat sexuellt våld bland unga – så ska du som förälder agera

Undersökningar visar att sex barn i varje klass någon gång har utnyttjats sexuellt.

I flera år har Karlstads tjejjour märkt en ökning av just det sexuella våldet – och att skammen hos de utsatta växer.

– Många berättar för allra första gången när de pratar med oss, säger ideella jourtjejen Frida Johansson.

Det är männen som slår: ”Våga vara mannen som står upp”

Varför säger vi ”mäns våld mot kvinnor” och inte bara ”mäns våld” – och varför pratar man inte om kvinnors våld mot män?

Det, bland annat, reder Isabel Persson och Neslihan Erdis från Länsstyrelsen Värmland ut här.

– Det blir ofta väldigt mycket tyckande i den här frågan, trots att det finns fakta att luta sig tillbaka på.

Släpptes ur häktet – misshandlade samma kvinna igen: ”Blev som det blev”

Mannen stod åtalad för att upprepade gånger ha misshandlat sin flickvän.

Men när tingsrätten misslyckades med att kalla vittnen till huvudförhandlingen sköts den upp och mannen släpptes ur häktet.

Nu begärs han återigen häktad, misstänkt för att ha misshandlat samma kvinna igen.

Slår hål på myten: ”Soc kommer inte bara och tar dina barn”

Blir du utsatt för hot och våld? Då är det hot- och våldsteamet på socialtjänsten som bär det största ansvaret för dig.

– Jag tror att många inte vet att de faktiskt har rätt till vår hjälp, säger Sabina Gómez Jansson, enhetschef på familjevåldsenheten i Karlstad.

Våldet lika grovt bland unga: ”Hade aldrig pratat bort det om det var en vuxen”

Våld i unga parrelationer är minst lika grovt som i vuxna relationer, visar en ny studie. Ett grovt våld som ungdomarna ofta går och bär på själva, eftersom tilltron till vuxna inte finns där.

– Vuxna måste bli mer hjälpsamma, skapa arenor där man kan prata om problemet och – framför allt – visa intresse, säger Isabel Persson

Så jobbar polisen med relationsvåldet: ”Har man blivit utsatt ska man anmäla”

Att anmäla våld till polisen kan kännas läskigt, oavsett om man själv är den som är utsatt eller om man är anhörig.

Här berättar Johan Karlsson från polisens grupp Brott i nära relation om vad man kan förvänta sig när en utredning drar igång.

– Det finns hjälp att få.


LEDARE: Våld mot kvinnor är i fokus för varenda jäkla dag

Värmlands Folkblad avrundar nu fokusveckan om mäns våld mot kvinnor. Tänk om det också kunde innebära att nyhetssidorna inte dominerades av samma ämne nästa vecka också. Men sån tur har vi inte.

KRÖNIKA: Därför kan hon inte ”bara lämna honom”

”Varför lämnade du inte bara, om det var så hemskt? Hur kan man stanna hos någon som gör en illa?”

Troligtvis finns det mer än en anledning.

LEDARE: Jag vet att du hör vad som händer inne hos grannen

En bekant lägger i sociala medier ut en bild på en handskriven lapp uppsatt i ett trapphus någonstans i Sverige. En person i trappuppgången har ringt polis efter att ha hört ett högljutt gräl i en av lägenheterna, och befarat våld.

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.