Slår hål på myten: ”Soc kommer inte bara och tar dina barn”

Blir du utsatt för hot och våld? Då är det hot- och våldsteamet på socialtjänsten som bär det största ansvaret för dig.

– Jag tror att många inte vet att de faktiskt har rätt till vår hjälp, säger Sabina Gómez Jansson, enhetschef på familjevåldsenheten i Karlstad.

Hot- och våldsteamet i Karlstads kommun består av fem socialsekreterare och en ärendehandledare. Hit kommer kvinnor antingen för att de själva har uppsökt hjälpen, eller för att de slussats från polisen, kvinnojouren eller skolan – till exempel.

– Vid en första kontakt kan man få tre samtal anonymt så att vi kan informera om vad som händer i en utredning, vilken hjälp man kan få och vad man kan förvänta sig, berättar Sabina Gómez Jansson.

Hon förklarar att socialtjänsten inte kan starta en utredning om våld i en relation utan samtycke.

Om en utredning skulle startas och man skulle komma fram till att det finns en hotbild kan följderna bli olika – allt bedöms individuellt.

– Finns det grovt pågående fysiskt våld med stryptag eller liknande kan det bli en omedelbar placering till skyddat boende. Det kan även vara andra former av våld som leder till skyddat boende, det behöver inte ens alltid förekomma fysiskt våld.

Om läget anses vara akut får den utsatta kvinnan mellanlanda i ett tillfälligt skydd under tiden socialtjänsten ser över alternativen, först och främst i kvinnans egna omgivning.

– Det ska man ändå ha klart för sig, att det är väldigt jobbigt att bo på ett skyddat boende. Många beskriver det som att gå från ett fängelse till ett annat. Så om det finns lösningar i ens eget nätverk så är det bättre än våra.

Barnperspektiv finns

Även om hot- och våldsteamet riktar sig mot vuxna utsatta jobbar de med ett tydligt barnperspektiv och om de får reda på att barn finns med i bilden kopplar de omedelbart in barnavårdssidan.

– Då inleder vi alltid utredning när det finns uppgifter om våld, för att se om barnet och föräldrarna behöver stöd eller skydd, säger socialsekreteraren Maria Ohlson Björlin, tidigare en del av hot- och våldsteamet men på senare tid inriktad mot barn.

En rädsla många har om de blir aktuella på barnavårdssidan är att barnen tas från föräldrarna, men det är inte socialtjänstens mål.

– Vi vet om den rädslan och den fördomen som finns och därför är det viktigt att vi visar respekt och tidigt berättar vad som kommer att hända, säger Maria Ohlson Björlin och Sabina Gómez Jansson fyller i:

– Det är klart att det kan påverka barnet att vistas i en våldsam miljö, men om man som mamma kontaktar oss och ber om hjälp så ser vi ju det som ett gott tecken. Då vill man göra något åt situationen.

Samma sak gäller om mamma och barn behöver placeras på skyddat boende. Socialsekreterarna är väl medvetna om att det är påfrestande för hela familjen och har därför förståelse med att ens ork som förälder inte alltid räcker till.

– Vi vet att våldets konsekvenser är stora, att man krisar som vuxen. Helt plötsligt blir man ensam som mamma och alla vardagliga rutiner försvinner, barnen kanske inte ens är i skolan, säger Maria Ohlson Björlin.

Oron föräldrar har kring att ”soc bara tar ens barn” är alltså en överdriven bild av hur verkligheten faktiskt ser ut, menar hon.

– Det är väldigt sällan – ytterst sällan – vi placerar barn.

Sabina Gómez Jansson hoppas att den uppmålade bilden av socialtjänsten försvinner så att fler kanske vågar ta den hjälp de har rätt till.

– Inte bara i dag, just nu. Vi har ett långtgående ansvar och vi finns där hela vägen, säger hon.

Fotnot: Socialtjänstens ansvar gäller alla våldsutsatta – oavsett kön.