Undersökningar visar att sex barn i varje klass någon gång har utnyttjats sexuellt.
I flera år har Karlstads tjejjour märkt en ökning av just det sexuella våldet – och att skammen hos de utsatta växer.
– Många berättar för allra första gången när de pratar med oss, säger ideella jourtjejen Frida Johansson.
Fokusvecka: Mäns våld mot kvinnor
Under 2020 och 2021 dömdes över hundra män i Värmland för att ha brukat våld mot kvinnor, många av dem i nära relation. Hur många fall som anmäldes men aldrig ledde till åtal under samma tvåårsperiod vet vi inte, inte heller hur många kvinnor det finns i länet just nu som lider i tystnad, som inte vågar anmäla.
Den här veckan vill vi sätta fokus på ett samhällsproblem som pågår dagligen. Framför allt vill vi låta utsatta kvinnor själva berätta om våldet och dess efterspel – men också prata om generaliseringar, hedersvåld och vad man kan förvänta sig för stöd om man vill ta steget ur en farlig relation.
Frida Johansson, tillsammans med jourtjejen Kajsa Nilsson Björk och tjejjoursamordnaren Beatriz Nordström, berättar att de varje månad tar emot i snitt 50 stödsökande tjejer i alla möjliga åldrar.
– Vissa är så pass unga att de går i mellanstadiet, eller ibland till och med lågstadiet, och vissa är upp till 25-30 år.
Problemen tjejerna hör av sig om handlar om allt ifrån våld i en parrelation och våldsutsatthet i hemmet till sexuella övergrepp och sexhandel. När det kommer till just det sistnämnda, sexuell exploatering, har man på flera tjejjourer i Värmland sett en stor ökning.
– Porrens tillgänglighet och allt våld som finns där kan vara en anledning. Det har normaliserat våldet och förskjutit allas gränser. Porr kan mycket väl vara den allra första kontakten barn har med sex och samlevnad, säger Beatriz Nordström och fortsätter:
– Även plattformar som Onlyfans kan vara en bidragande faktor till att allt fler blir offer för sexuell exploatering. Steget till att lägga ut den första nakenbilden blir mindre och ofta eskalerar det till något väldigt farligt.
En annan möjlig anledning hon nämner är att sexualundervisningen har brustit i många år.
– När det kommer till samtycke och skillnaden mellan sex och våld. Då sker en normalisering, snabbt.
Känner förövaren
Många som hör av sig till tjejjouren berättar för första gången om sina erfarenheter. Andra har försökt berätta för vuxna men inte blivit trodda.
– Vissa vet heller inte riktigt att de har utnyttjats, för att de har en skev bild av vad som är okej och inte, säger Kajsa Nilsson Björk.
Hon berättar att flera av de hon chattar med i tjejjourens namn ofta har rubbat på sina egna villkor och känslor för någon annans skull.
– En går med på det en förväntas vilja i stället för att tänka på vad en faktiskt vill. Det är väl också lite porrens förtjänst – ”en kvinna ska vara villig”.
Frida Johansson, som också tar många chattar med stödsökande, lägger till att förövarna ofta är någon offret känner och litar på. Att det kan vara en anledning till att man inte sätter gränser.
– När det är yngre är det ofta en förälder eller annan släkting som är förövaren, både när det gäller sexuellt och fysiskt våld. För de lite äldre är det ofta en bekant, klasskompis eller någon de pratat med på nätet.
Prata med barnen
Isabel Persson och Neslihan Erdis på länsstyrelsen har tidigare i VF pratat om att bara tre procent av de våldsutsatta ungdomarna vågar prata med en vuxen. En anledning tros vara att unga känner sig förminskade i sina problem av vuxna.
Hur kan man som vuxen motverka det och bidra till ett bra samtalsklimat? Hur ska man kunna finnas där för sina barn på bästa sätt?
– Det är viktigt att inte döma, att inte skrämma bort. Den som är utsatt behöver stöd och hjälp och den behöver att du lyssnar, säger Beatriz Nordström.
Att inte brusa upp och ställa krav är också viktigt för att samtalet ska kunna återupptas senare.
– Den vanligaste känslan som våra stödsökande känner är skuld och skam. Undvik allting som kan spä på de känslorna. Det hon utsatts för är aldrig hennes fel. Säg inte heller saker som ”lova att aldrig göra det här igen”, det gör mer skada än nytta. Det är inte alltid hon som styr och om det händer igen finns det en risk för att hon då inte vågar berätta för någon.
I förebyggande syfte bör man ta snacket om sex och kroppar tidigt både i skolan och i hemmet.
– Prata om vilka delar som är ens egna, om sexualitet och samtycke, säger Beatriz Nordström och Kajsa Nilsson Björk fyller i:
– Det ska inte vara en skamsen fråga. Ha en öppen dialog!
Avslutningsvis flikar Beatriz Nordström in att Tjejjouren förvisso vänder sig till framför allt barn och ungdomar, men att föräldrar också är välkomna att höra av sig för råd och stöd.
Fotnot: Siffran ”sex barn i varje klass” är räknat på en klass med 30 barn och baserad på undersökningar av Stiftelsen allmänna barnhuset. De visade att ett av fem barn har utsatts för något sorts sexuellt övergrepp.
Viktiga nummer
Hit kan du vända dig
Polisen: 114 14 (112 vid akuta situationer)
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Brottsofferjouren: 116006
Socialjouren Karlstad: 054-540 50 54
Kvinnojouren: 054-18 30 34
Självmordslinjen: 90101