Så jobbar polisen med relationsvåldet: ”Har man blivit utsatt ska man anmäla”

Att anmäla våld till polisen kan kännas läskigt, oavsett om man själv är den som är utsatt eller om man är anhörig.

Här berättar Johan Karlsson från polisens grupp Brott i nära relation om vad man kan förvänta sig när en utredning drar igång.

– Det finns hjälp att få.

När en anmälan om våld i nära relation kommer in till polisen kretsar det initiala arbetet främst om att säkra den mest akuta bevisningen.

– Vad den utgörs av kan se jätteolika ut. Det kan till exempel vara bilder på blåmärken och sms-konversationer, säger förundersökningsledaren Johan Karlsson.

Helst ska både misstänkt och målsägande undersökas så tidigt som möjligt så att eventuella skador kan dokumenteras.

– Även avsaknad av skador kan vara av intresse.

Utöver bevissäkrandet handlar det om att fånga upp målsägande på ett professionellt sätt, förklarar Johan Karlsson. Varje vecka träffar han och hans kollegor på BINR flera målsägande, där kvinnor står i kraftig majoritet.

Många av dem har frågor om vad som kommer att hända, hur ett förhör går till och när andra får reda på vad som har sagts bakom de stängda förhörsdörrarna.

– Den första kontakten är därför ett för mig personligen väldigt viktigt moment. De flesta har aldrig haft med polisen att göra och därför är det så viktigt att vi kan förklara hur allt fungerar på ett tydligt sätt.

– När man träffar oss kommer man att bli varse om att man har med specialistutredare att göra, som har en stor vana att bemöta den här typen av särskilt utsatta brottsoffer.

Skyddsåtgärder

I en tidigare artikel i VF pratade Kajsa, en tidigare våldsutsatt kvinna, om att det är när en kvinna bestämmer sig för att lämna som våldet blir som farligast. Och det är också något polisen är medvetna om och tar i i beaktande.

– Vi har, tillsammans med andra aktörer, möjlighet att koppla på olika typer av skyddsåtgärder. Hur de ser ut i detalj vill jag av förklarliga skäl inte gå in på, men som utsatt ska man känna att det finns hjälp att få. Det finns rutiner.

Trots det sker det nästan dagligen att polisen stöter på målsägande som inte vill medverka i en förundersökning. Delvis på grund av rädsla för vad man riskerar att bli utsatt för men också en rädsla för att splittra sin familj, en skam och oro över vad andra ska tycka och tänka.

– Det har vi en stor respekt för, men samtidigt så ligger de här brotten under allmänt åtal och det åligger polisen att utreda.

Anmäl brott

När utredningar kring relationsvåld läggs ned beror det oftast på att det inte finns tillräckligt med bevis – men det betyder inte att målsägande ska behöva lämnas kvar ensam i det som trots rättsliga bevis är högst verkligt.

– Att en gärning i slutändan inte går att leda i bevis ska inte innebära att man inte har rätt till stöd. Den möjligheten finns kvar även om en förundersökning läggs ned.

Johan Karlsson vill också vara tydlig med att man som målsägande inte har några som helst skyldigheter att samla bevis innan en anmälan upprättas. Som utsatt ska man aldrig behöva göra polisens jobb.

– Vi har som sagt en särskild vana och kompetens för det här och man kommer alltid att få sin sak noga prövad. Så har man blivit utsatt för brott ska man anmäla det.