LEDARE: Vad gör Säpo egentligen?

Ledare
PUBLICERAD:
Säpos agerande under den uppseendeväckande historien om statsminister Magdalena Andersson (S) städhjälp, lämnar mycket att önska. Säpochefen Charlotte von Essen har mycket att svara för.
Foto: Janerik Henriksson/TT
En efterlyst och dömd person utan uppehållstillstånd har städat statsministerns hus. Säpo svarade att de inte har något ansvar att kontrollera alla som befinner sig i skyddsobjektets bostad. Det måste det rimligen vara. Annars kan vi lika gärna lägga ned personskyddet.

Det var en ofarlig men efterlyst papperslös nu, det kan vara en ny Mijailo Mijailović som lägger en bomb i parketten nästa gång. Vad är det med Sverige och att vara naiva med personskydd?

Detta kan vi konstatera: S-ordförande och statsminister Magdalena Andersson har anlitat städhjälp från ett företag utan kollektivavtal. Det är genant. Säpo har inte hindrat en efterlyst person att beträda hennes bostad. Det är hisnande. Sverige tycks, två ministermord in i historien, ännu ha vissa besvär med att skydda våra politiska ledare.

Det var i fredags som polisen grep en kvinna utanför statsministerns villa i Nacka. En städare hade av misstag aktiverat inbrottslarmet. Den gripna ingick i arbetslaget, var efterlyst och hann inte kliva in i huset förrän larmet hade gått. Hon uppger själv att hon varit där tidigare och har sagt att ”det märktes att det var en viktig person som bodde där” men att ”det var ett hus som inte har någon säkerhet”.

Kvinnan var inte efterlyst för något grövre, hon skulle utvisas till Nicaragua. Hon har dock stulit, och för detta blivit dömd. Det finns förstås en del att säga om att hon som papperslös, icke kollektivavtalsansluten arbetskraftsinvandrare städar hemma hos Socialdemokratins ordförande.

Till exempel att det inte duger att Andersson uppger att hon frågat om kollektivavtal och fått ”jakande” svar. Den som besöker det aktuella företagets hemsida inser att man måste täcka för ögonen och sjunga högt för att inte ana oråd.

Oavsett: Säpo har inte haft tillräcklig kontroll över vilka personer som har tillträde till privatbostaden för Sveriges högsta politiska företrädare. Nu var det en illegal invandrare som dömts för stöld, det är inte hela världen, men hon var efterlyst och hon var på väg in i hennes hus. Säpo visste inte om detta. Hur vi än vrider och vänder på det, oavsett vad som hände, har de brustit i sina säkerhetsrutiner.

Svenska Dagbladet har intervjuat en före detta gruppchef på Säpo, Per Vicklander, som förklarar det för ”helt osannolikt” att personskyddet missat kontrollera personalen som vistas i statsministerns bostad. Han tror att det inträffade i det här fallet beror på att statsministern redan flyttat in i Sagerska palatset. Han menar att det blir orimligt för Säpo att kontrollera alla som befinner sig i närheten av huset. Det finns ju cykelbud och alla möjliga som åker förbi.

Så är det ju. Men den efterlysta hann bara inte kliva in, så den förklaringen håller inte. Även om den här mannen inte representerar Säpo i nuläget, kan hans ord ändå sägas representera synsättet som finns hos personskyddet. Det tycks fortfarande vara drabbat av en unikt svensk naivitet.

Vi har fått två topprankade ministrar mördade på 35 år. Vad är problemet? Vi kanske inte helt, till fullo, trots nya osäkra tider och nya politiska landskap, klarar av att lämna vår oskuldsfulla självbild av ett land där alla, även statsministern och kungen, är vanliga människor med vanliga liv. Tyvärr, får sägas, gör vi nog bäst i att lämna den en gång för alla.

Benjamin B. Ivansson

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.