LEDARE: Inte som att vårdpersonalen hade det så mycket bättre före pandemin

Ledare
PUBLICERAD:
Så stod statsministern på presskonferens och bad oss svenskar att göra nya uppoffringar igen, för vårdpersonalens skull. Visst vore det bättre om de fick bättre förutsättningar att göra sitt jobb istället?
Foto: Marko Säävälä / TT
Så kom ännu en dag där regeringen presenterar nya coronarestriktioner. Som ett litet gummiband som spänns ut och slappnas av, anpassas deltagarmängder vid evenemang igen och privata sällskap krymps.

Kulturen, restaurangerna och idrotten tar hela smällen igen utan att någon väl egentligen presenterat några uppenbara samband mellan att gå på en hockeymatch eller käka middag ute, med högre smittspridning.

Vi ska lita på att myndigheterna har rätt. Håll i och håll ut, är budskapet vi lyssnat till i snart två år nu. Av omsorg om medmänniskor och en kämpande vårdpersonal ska vi vaccinera oss, fortsätta med hemmajobbande och hålla social distans för att inte överbelasta vården.

Vi ska göra avkall på ett normalt liv för att visa vårdpersonalen respekt.

Och det gör jag gärna. Precis som förmodligen alla andra vill jag att svensk vårdpersonal ska ha schyssta arbetsvillkor med bra lön och tillräckligt många arbetskamrater för att inte överbelastas, som mest jobba vanlig heltid under en vecka och ha samma chanser till sommarsemester och en ledig sportlovsvecka som alla andra.

Det har de verkligen inte fått under pandemin.

Men hörni, det var väl inte som att de fick det tidigare heller. Vården var som jag minns det överbelastad redan 2019. Och 2018. Och 2010.

Långt innan det första svenska coronafallet handlade var och varannan rapport från de svenska regionerna om behoven att ”omstrukturera” och ”effektivisera” trots att vi redan då hade vårdköer och uppenbara tillgänglighetsproblem till och med till primärvården.

Parallellt med att statsminister och socialminister står på presskonferenser och pratar om bristande vårdkapacitet ligger ju inte helt få sparbeting ute i landets regioner där många miljarder kronor ska skalas bort i verksamheterna.

Det är väl vårdens kapacitet som ska anpassas efter våra behov och hur vi lever, inte våra liv som ska anpassas efter vårdens kapacitet? Dessutom, är pandemier det nya normala borde vi väl ta höjd för det? Att skära ner i vården när vi vet att vårdskulden kommer att ta många år att beta av, är ju rent ut korkat.

Sen ska vi förstås använda resurserna vi har smart. Annars blir det som anestesisjuksköterskan Tony Gullquist, som sagt upp sig vid ambulansen i Arvika efter drygt 30 år inom vården, sa i en intervju i VF häromveckan. Att ambulanspersonalen allt oftare får rycka ut på larm som helt enkelt inte borde vara larm. Att han tröttnat.

Vi har ett så effektivt (ineffektivt?) grindvaktssystem inom vården att folk ställer klockan på morgonen och börjar slå telefonnumret minuten innan telefontiden inleds för att överhuvudtaget ha en chans att komma fram till vårdcentralen. Och när de inte kommer fram där ringer de 112 i stället. Där kan de ju inte låta bli att svara när man ringer…

Det är bland annat här vi måste börja, med att öka primärvårdens tillgänglighet. Annars sitter vi där med hundratals samtal i månaden till 112 om lindriga besvär - eller med en hög räkning till regionen från nätläkarna som väldigt gärna svarar när nån ringer.

Vi måste börja med att förebygga behovet av vård genom att säkra upp personalsituationen på äldreboenden där smitta av alla de slag riskerar att döda många äldre. Med att öka vårdplatserna som är hopplöst få.

Nej, det är inget som görs i en handvändning och inte heller räcker det med att som regeringen gjort och tillfört regioner och kommuner oerhört mycket pengar i ökade statsbidrag under pandemiåren.

För regionerna och kommunerna, många med långsiktiga ekonomiska strukturproblem (huvudsakligen minskade befolkningssiffror och förändrad åldersstruktur) har hittills inte satt de ökade resurserna i arbete.

På debattplats i dag rasar företrädare från Kommunal över att exempelvis Hagfors kommun väljer att gå plus med tiotals miljoner i stället för att använda pengarna. Ledarsidan har tidigare rasat över att Karlstads blågröna majoritet gör likadant fast med otroligt mycket mer pengar.

Här i regionen ser det likadant ut. Den politiska majoriteten stoltserar även här med hundratals miljoner i överskott för 2021 tack vare de ökade statsbidragen – samtidigt som personalen i vården går på knäna.

Det var väl inte så här vi skulle hantera en pandemi som ökar trycket på vården?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.