JONAS BREFÄLT: Det var trots allt värre förr

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Pandemin tar omtag på omtag och restriktionerna med den. Jag gissar att jag inte är ensam om att känna mig uppgiven. Men då får man tänka på att det trots allt var värre förr.

För drygt 300 år sedan, till exempel. Närmare bestämt under den senaste pestepidemin som drabbat Sverige åren 1710-1713. Då dog cirka 40 procent av Stockholms befolkning och på andra orter var det ännu värre. I Norrköping dog över hälften av invånarna. Och det saknades ju inte precis sorger och bedrövelser innan pesten kom. Under flera år hade det varit svår missväxt, folk svalt och samtidigt pågick stora nordiska kriget som nått ungefär halvtid. Enväldige kungen Karl XII satt nere i Bender och krävde att ytterligare tiotusentals män skulle komma och dö i hans krig på kontinenten.

Om detta och en massa annat intressant läste jag nu under helgerna i Magnus Västerbros relativt nyutkomna bok ”Tyrannens tid – om Sverige under Karl XII”. Även om jag förstås sedan tidigare kände till att Karl XII inte var den ”hjältekonung” som en del nationalister vill få det till, så nyanserade denna bok bilden ytterligare med fler perspektiv på hur illa det var ställt under de ”fornstora dar” det sjungs om i sången.

Kanske inte precis den lättsammaste litteratur som minskar uppgivenheten, men nu fick ni i alla fall tips på något ni kan läsa nu när vi återigen ska hålla oss hemma.

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.