Insändare: Gå inte i kärnkraftsfällan!

Insändare
PUBLICERAD:
Kärnkraften kan inte byggas snabbt nog för att möta klimathotet, anser Wolfgang Ranke från föreningen Värmland mot kärnkraft.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
I EU:s gremier pratas nu taxonomiregler. De ska ge finansiärer och investerare säkerhet om huruvida deras energiprojekt klassas som hållbara så att investeringar lönar sig och subventioner är tillåtna. Det handlar om väldigt mycket pengar.

Striden handlar om kärnkraft och naturgas. Är de hållbara? Självklart inte. Då ska man inte kalla dem så. Och då ska de inte subventioneras.

Ändå finns skillnader. Naturgaskraftverk kan drivas med biometan och kan ställas om till drift med vätgas. Dessutom ska nybyggandet av gaskraftverk begränsas till 2030 och till max 270 g CO2 per kWh. Och de måste ersätta konventionella fossila bränslen som kol. Med grönt bränsle kan de tänkas att finnas kvar som topplastkraftverk.

Att bygga nya kärnkraftverk betyder däremot att till mycket hög kostnad fastlägga en kurs för en lång tid framöver. Det pratas om drifttider på 60-80 år. Då handlar det i princip om samma slags teknik som hittills med samma avfallsproblematik och samma låga utnyttjande av kärnbränslet. Om det kan bli nya, s.k. generation-IV lösningar är helt ovisst. Det är ansvarslöst att dra in det i diskussionen.

Frankrike sitter i kärnkraftsfällan. Finland tyvärr också. Gamla avskrivna kärnkraftverk producerar kanske billigt. Elpriserna från nya kommer att bli skyhöga jämfört med förnybar el.

Är sista tidens höga elpriser ett tecken på elbrist?

Nej. Det har alltid funnits tillräckligt med el. Det har med några timmars undantag hela tiden netto-exporterats stora mängder el till Finland, Baltikum, Polen, Tyskland, Danmark. Elmarknaden är fri - och det är ekonomiskt sett en stor fördel för alla. Om dessa länder betalar bra så exporterar man dit. Flaskhalsen är överföringskapaciteten från norr till söder. Men tro inte att elpriserna skulle sjunka om man bygger ledningar. Då kan man exportera mer om "priset stämmer" – så funkar marknaden.

Reaktorerna Forsmark 1 och Ringhals 3 har stått stilla vissa dagar under perioder av hög elförbrukning. Blev det elbrist då? Inte alls. Sverige fortsatte att netto-exportera. Likaså har stängningen av reaktorerna under de gångna åren inte märkts i exportstatistiken.

Varför? För att vindkraften har byggts ut kraftigt. Vindkraftens variationer kan utjämnas med vattenkraft. Blåser det sparar man vattnet i reservoarerna, blåser det inte använder man det. Andra lagringsmöjligheter utvecklas. Vätgasproduktion från vindkraft är en av dem. Jämfört med ny kärnkraft är vindkraft så billig att det finns goda marginaler till utveckling av fler sätt att lagra överskottsel.

Kommer det att bli elbrist i framtiden?

Elektrifiering av transporter och produktion kommer att öka elbehovet. Men potentialen för vindkraft är väldigt stor i Sverige. Vätgasproduktion kommer att använda sig av överskottsel, dels för att kunna använda det till elproduktion vid behov, dels som "råvara" till kemiska processer som fossilfri järnframställning. Även solel kommer att spela en ökande roll. Solel och vind matchar varandra bra. Oftast skiner solen när det inte blåser och tvärtom. På vintern blåser det mer, på sommaren skiner solen mer.

Gå inte i kärnkraftsfällan! Kärnkraft är farlig, dyr, onödig och kan inte ens byggas snabbt nog för att möta klimathotet.

Wolfgang Ranke

Föreningen Värmland mot Kärnkraft

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.