Debatt: Kompensera glesbygden för vatten- och vindkraften

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Bygge av vindkraftspark i Bäckhammar. Men varken kommun eller län tjänar speciellt på att upplåta mark för det viktiga bygget.
Foto: Håkan Strandman
Det är hög tid att de energiproducerande kommunerna och regionerna i landet får ta del av de värden som skapas där, skriver företrädare för Föreningen Sveriges Vatten- och Vindkraftskommuner och regioner.

FSV – Föreningen Sveriges Vatten- och Vindkraftskommuner och regioner kräver

– att fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningarna, som idag är cirka en miljard kronor per år, regionaliseras så att den kan fördelas mellan kommunerna i respektive region

– att fastighetsskatten på vindkraftsanläggningarna, som idag enligt Skatteverket är någonstans mellan 60 och 150 miljoner kronor per år, kommunaliseras så att den kommer de kommuner som hyser vindkraftsverken tillgodo.

Kraven innebär att fastighetsskatten på vatten- och vindkraftsanläggningarna som idag är statlig och av storleksordningen något över en miljard kronor per år skall gå till regioner för fördelning mellan kommunerna inom respektive region och vad gäller vindkraftsskatten direkt till kommuner

På sikt kräver föreningen att ytterligare skatter omfördelas så att de skillnader som idag innebär att befolkningen i de sju skogslänen skattar omkring sju miljarder mera än om de fick skatta efter de genomsnittliga landstings- och kommunalskattesatserna för riket försvinner.

Det är hög tid att de energiproducerande kommunerna och regionerna i landet får ta del av de värden som skapas där. Sverige håller på att bygga om sin energiproduktion mot allt mer miljövänlig och förnybar teknik, det vill säga sol-, vind- och vattenkraft.

Många medborgare och kommuner säger idag nej till bland annat utbyggnad av vindkraft på grund av att man inte får någon ekonomisk ersättning för försämringarna i livsmiljön. Effektiviseringar och utbyggnader av vattenkraften stöter på motstånd av samma skäl.

FSV - Föreningen Sveriges Vatten-och Vindkraftkommuner och Regioner har tidigare enbart jobbat med att en del av vattenkraftens värden skall stanna i kommuner och regioner där värdena uppstår, men har nu beslutat att även arbeta med vindkraftens värden på liknande sätt.

FSV jobbar med att få till stånd lagändringar där vattenkraften skall beskattas regionalt/kommunalt, medan vindkraften skall beskattas kommunalt. Regionalisering respektive kommunalisering av fastighetsskatten, som i dag går direkt i statens kassa, är föreningens primära mål.

Vattenkraftverket Laforsen i Ljusdals kommun.
Foto: Pontus Lundahl/TT

FSV kräver ett system där vatten- och vindkraftskommuner och regioner får säkra och garanterade intäkter som kan budgeteras. Det enda som i dag står till buds är sökbara så kallade bygdemedel, i sammanhanget småpengar motsvarande storleksordningen fem till tio procent av dagens fastighetsskatt på vatten- och vindkraftsanläggningarna.

När vattenkraften byggdes ut under nästan hela 1900-talet, var det knappt någon som protesterade. Det gav arbetstillfällen till bygderna och framför allt en livgivande elförsörjning. Gårdar och till och med hela byar fick rivas och flyttas, de laxrika älvarna är borta, ålfisket i insjöar är blott ett minne. Rennäringen har farit illa precis som jakten.

Exempelvis i Ragunda kommun byggdes hela samhällen upp kring vattenkraftsbyggandet, något som där pågick under cirka femtio år. Bostäder, skolor, äldreomsorg, vård och infrastruktur byggdes ut för vattenkraftens skull. Nu när utbyggnaden är klar står stora delar av samhället öde med stora kostnader som följd. En kommun som försörjer landet med mycket elström är en av landets fattigaste med mycket hög kommunalskatt, som drabbar dagens kommuninvånare. Exemplen kan flerfaldigas och detta är fullständigt orimligt.

Vindkraften är mer lokal och drabbar bygderna på ett annat sätt. Främst genom buller och förändrad landskapsbild. Kraftverken byggs där vindförhållandena är goda och de blir därmed synliga vida omkring med den negativa påverkan av landskapsbilden det medför.

Det är för FSV obegripligt att intrånget i form av skador och olägenheter, som såväl vatten- som vindkraftsutbyggnaden inneburit och innebär, inte på något påtagbart sätt medför att bygder som drabbats kompenseras med någon form av rimlig ersättning.

FSV tar inte ställning i frågorna om utbyggnad av vatten- och eller vindkraften. Föreningen kan dock konstatera att landet är i behov av en omfattande effektivisering och utbyggnad av såväl vatten- som vindkraften om det ökande energibehovet i landet ska kunna nås med miljövänliga alternativ. Elenergibehovet kommer att öka kraftigt när fordonsflottan skall köras på icke fossila bränslen. Samtidigt ska kärnkraften avvecklas medan vattenkraften bara får byggas ut marginellt. Vi står inför stora utmaningar.

Vidare kan konstateras ett mycket omfattande motstånd från berörda bygder såväl vad gäller utbyggnad och effektivisering av vattenkraften, som utbyggnad av vindkraften. Kommuner utnyttjar eller hotar med att utnyttja sin vetorätt med motiv att ingen kompensation ges. Med all sannolikhet skulle möjligheterna att komma fram med effektiviseringar och utbyggnader avsevärt förbättras, till fromma för landets energiförsörjning, om berörda bygder, kommuner och regioner skulle få rimlig kompensation för de intrång de drabbas av.

Alla säger sig eniga om att Hela Sverige skall leva, men då måste också möjligheterna finnas. Urbaniseringsprocessen går vidare och de sju nordligaste länen har inte haft någon befolkningsökning de senaste 40 åren. Under samma tidsperiod har övriga landet ökat sin folkmängd med 1,4 miljoner invånare.

Trots det kommunala skatteutjämningssystemet var skatteskillnaden mellan skogslänen och övriga riket för något år sedan i genomsnitt hela 1.90 kronor i landstings- och kommunalskatt. De sju skogslänens befolkning belastas av cirka sju miljarder mera per år i landstings- och kommunalskatter än motsvarande befolkning genomsnittligt i riket och 11 miljarder kronor mera per år än om de skulle fått skatta enligt Stockholmskommunernas genomsnittliga skattetabeller.

Ingen har hittills påstått att skogslänsbefolkningen haft någon som helst bättre service för den högre skatten utan snarare är det väl motsatsen som framskymtar i olika sammanhang.

Utnyttjandet av mer än halva Sverige måste få ett slut. FSV kräver lagändringar så att vi når dit och arbetet med detta måste påbörjas snarast.

Ingvar Persson (M), Bollnäs, ordförande i Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV)

Anders Rosell (S), Orsa, 1:e vice ordförande i FSV

Jonas Andersson (S), Ragunda, 2:e vice ordförande i FSV

Kenneth Backgård, Sjukvårdspartiet, styrelseordförande i Region Norrbotten

Eva Hellstrand (C), styrelseordförande i Region Jämtland/Härjedalen

Fredrik Larsson (M), styrelseordförande i Region Värmland

Anders Öberg (S), styrelseledamot i Region Norrbotten

Ann-Marie Johansson (S), vice styrelseordförande i Region Jämtland/Härjedalen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.