Insändare: Märkliga argument i energidebatten

Insändare
PUBLICERAD:
Elbolagen ska inte ensamma få diktera villkoren i fråga om vindkraftsetableringar, anser insändarskribenten.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Vår energidebatt är fylld av konstiga argument. Som medborgare bör du försöka få riktiga fakta. Våra politiker och journalister är tyvärr väldigt lata.

När det gäller elmarknaden finns det en lättläst källa. Ta din telefon och sök upp Svenska kraftnäts Kontrollrummet. Du bläddrar fram en karta över Norden och Baltikum. Där finns pilar som visar antal MW som just nu skickas mellan olika elområden. Spotpriset anges i euro per megawattimme. Det är nästan samma som öre per kWh. Om euron kostade precis tio kronor vore det exakt lika. Det mesta av elen säljs på långa kontrakt, men en del säljs till dagspris. Den som har rörligt elabonnemang påverkas av spotpriset.

Du ser att Sverige har fyra elområden och i de två nordligaste är priset lågt. Just nu när jag tittar är det 16 öre/kWh. Arvika ligger i område 3 och där är priset 67 öre/kWh.

Område 4 är ungefär Skåne och där kommer en mängd konstiga argument till det höga priset, just nu 180 öre/kWh. Det vanligaste är att det är brist på effekt. Just nu, när jag tittar är flödet från område 3, 3973 MW och exporten är 1986 MW. Spotpriset i Polen och Tyskland anges inte, men priserna i Danmark och Baltikum finns med och de är de samma som i område 4.

Det spelar ingen roll hur många kraftledningar, kärnkraftverk och vindkraftverk vi bygger, det är ändå elbolagen som bestämmer. De betraktar område 4 och norra Europa som ett affärsområde och håller samma pris.

Samma villkor gäller i Norge. Norra delarna har samma pris som våra elområden 1 och 2, men där alla kablar under havet startar och en stor mängd effekt levereras, där är elpriset högt. Ungefär som i vårt område 3. En kabel till England på 1200 MW är färdigbyggd och just nu säljs 690 MW dit. Elpriset i England är mycket högt och det kommer att höja elpriset i Norden.

När det skall byggas vindkraftsparker och kraftledningar vädjas om samhällsansvar, tänk på nationen. Så fort elen är producerad, betraktas den som vilken vara som helst, lösgodis, kläder och den säljs med största möjliga vinst oavsett gränser. Jag har frågat partiledare och ledamöter i näringsutskottet om det här och jag har fått några svar. Det är problem med ledningar eller att marknadskrafterna rättar till det här.

Utbyggnaden av vindkraft kräver ett väl utbyggt elnät och mycket handel.

Om vi skall släppa till mark till ledningar och vindkraftsparker, så får politikerna lägga sig i styra upp handeln så att den inte enbart sker på elbolagens villkor.

Tyvärr blir det inte så utan vi får göra motstånd. Genom att skylla på klimatpolitik försöker företag och politiker dela upp Sverige i två zoner. En del där det finns industrier och samhällsservice och resten av landet skall vara som Jokkmokks kommun, som har åtta stora vattenkraftverk Harsprånget, Porjus m fl, men har en usel ekonomi.

Med den norska modellen för ersättning, skulle de få extra intäkter på 64000 kr per invånare och år.

Vi räddar inte världen om kommuner och privatpersoner utan ersättning skänker mark till kraftledningsgator och vindkraftsparker, så att fördubblingsekonomin kan fortsätta i samma takt som nu. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har gjort en grov planering av hur produktionen från vindkraften skall öka från dagens 25 TWh till 100 på 20 år. Värmland skall bidra med 5 TWh.

Vi måste ta ordentligt betalt för den mark som krävs. Elbolagen tar inget ansvar. Att de exporterar el är självklart, men att de även höjer priset i Sverige, speciellt i område 4, är inte nödvändigt.

Helst skall vi även kunna peka på alternativ elproduktion. Om du fortsätter att titta på sidan Kontrollrummet kommer du fram till Produktion. Där ser du en lila fält som visar kärnkraft och ett gult fält som är värmekraft. Du ser att de fälten ligger på en jämn produktion, medan vind- och vattenkraft varierar kraftigt.

Det finns drygt 550 fjärrvärmeverk, mer än två per kommun. Idag finns det cirka 230 anläggningar, som även producerar el, men då ingår även drygt 40 industrier. Fjärrvärmeanläggningarna ger el under vinterhalvåret, cirka 4000 timmar, medan industrierna ger el året om. En vindkraftspark innebär ett stort intrång, medan elproduktion i ett fjärrvärmeverk ger en skog som är bättre röjd och gallrad. Om reglerna för elcertifikat ändras, så att den som producerar planeringsbar el får betalt för det, kan fler fjärrvärmeverk kompletteras med elproduktion. Det blir några vindkraftsparker mindre. I en utredning från 2006 står det. att Arvikas fjärrvärme har en effekt på 60 MW och att skulle gå att installera en ångturbin som ger knappt 1 MW el. De anläggningar som byggs idag har helt andra proportioner mellan värme och el. Finns det några nyare beräkningar? Hur mycket skulle elcertifikaten behöva höjas för att ge lönsamhet?

Lennart Fransson

Arvika

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.