LEDARE: Det vore ju toppen om vi inte drogade våra äldre till döds

Ledare
PUBLICERAD:
Många äldre äter många läkemedel, i vissa fall för många.
Foto: Bertil Ericson / TT
På Eda vårdcentral har ett team minskat förskrivningen av vissa vanliga läkemedel med hisnande 60 000 dygnsdoser på ett år – och med det sparat en halv miljon kronor. Kanske också räddat några äldre från en för tidig död.

Siffror från Socialstyrelsen visar att runt 35 000 äldre varje år blir så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård! Hälften av dessa fall bedöms som möjliga att förebygga om det bara fanns tid och överblickbarhet. Men att reda ut medicinlistor tar tid som hårt pressad personal inte alltid har.

Det är ju därför ett ”receptbedömningsteam” som det i Eda är en så bra idé, även om namnet kanske behöver hottas upp lite.

Felen uppstår oftast när patienterna flyttas mellan olika vårdformer, från kommunens äldrevård till sjukhuset eller tvärtom, något som är vardag för många riktigt äldre.

Vårdcentralen föreskriver en medicin i en dos, sjukhuset en annan och äldrevården en tredje och en nationell läkemedelslista för patienter, som alla vårdformer kommer åt, ja en sån fanns inte ens förrän i maj i år. Tidigare hade vårdpersonal alltså svårt att kontrollera vilka läkemedel en person fått förskrivna.

Fortfarande är det nog ändå så att om kommunikationen mellan de olika vårdformerna brister det allra minsta och patienten själv eller en anhörig inte har total koll, ja då faller hela systemet. Och bieffekterna kan alltså bli oerhört svåra.

En uppmärksammad granskning vid Ängelholms sjukhus för några år sedan bland äldre patienter med många olika utskrivna läkemedel, visade att hela 83 procent av dem dessutom hade fel i sina läkemedelslistor!

Och gör felen inte patienterna sjukare, vilket så klart är det allvarligaste, så kostar de kommuner och regioner sanslösa summor. På vårdcentralen i Eda har man alltså sparat en halv miljon på ett år på att plocka bort mediciner patienterna fått utskrivna – och utplockade – i onödan!

Gör man av ren kuriosa en snabb överslagsräkning där man utgår ifrån att överförskrivningen ser ungefär likadant ut i regionens övriga kommuner, snackar vi om en potentiell besparing på läkemedel på närmare 18 miljoner kronor på ett år. Och i det är inte inräknat kostnaderna för ”onödig” sjukhusvård på grund av bieffekter av läkemedel, även det säkerligen kostnader i miljonklassen.

Bättre koll på läkemedelslistor kan spara både lidande och pengar.
Foto: JESSICA GOW / TT

Läkemedelsfrågor är ständigt aktuella. Från att säkra tillgängligheten på medicinerna och garantera att alla har råd att hämta ut vad de behöver, till äldre som får fel eller för många läkemedel utskrivna.

För en del år sedan berättade Uppdrag Granskning om 85-åriga Gulli som felmedicinerades i elva år och låg på sin dödsbädd innan sjukhuset fattade vad som hänt. Så fort man upphörde med medicineringen ”vaknade” hon upp, tillfrisknade och fick fyra friska år med sin familj.

Andra uppmärksammade bieffekter är näringsbrist.

Det väckte stor uppståndelse i valrörelsen 2014 när SD-ledaren Jimmie Åkesson under en partiledarutfrågning i tv gjorde sig till talesperson för äldre och menade att 15 000 äldre svälter ihjäl för att Sverige tar emot asylsökande.

Men näringsbristen beror förstås inte på att äldre inte erbjuds tillräckligt med mat och definitivt inte för att matkontot för äldre krympt till förmån för asylsökares.

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik och programledare i SVT:s programserie ”Sveriges bästa äldreboende” som sändes för några år sedan, förklarade i stället att det ofta handlar om övermedicinering som ”påverkar både aptit och förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen”.

Det finns således massor att vinna i ökad patientsäkerhet och bättre vårdkvalitet på att få bättre kontroll över läkemedelskonsumtionen bland äldre.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.