LEDARE: Jag vill ha exakt den partiledare Moderaterna varnar för att Magda är

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Magdalena Andersson har valts till ny partiordförande för Socialdemokraterna.
Foto: Adam Ihse/TT
Nu är Magdalena Andersson Socialdemokraternas partiordförande. Vilken socialdemokratisk linje hon står för har vi egentligen väldigt lite koll på idag, men jag hoppas Andersson ska visa sig vara lika ”extrem” som Moderaterna på torsdagen varnade för.

Det är bara lite drygt tio veckor sedan Stefan Löfven släppte bomben i sitt sommartal. Själv stod jag i hallen med stövlar och svampkorg när första notisen på mobilen kom. Det blev inga plockade kantareller den eftermiddagen, utan en snabbt skriven ledare om hur beskedet egentligen inte var någon jätteöverraskning, att de senaste åren i svensk politik varit turbulenta – och om hur alla namn på tänkbara kandidater var ”småfiskar i jämförelse med den självklara kandidaten, finansminister Magdalena Andersson”.

Det var redan den söndagen i augusti helt självklart: Magdalena Andersson blir Socialdemokraternas nästa partiledare om hon ville.

Riktigt lika uppenbart var däremot inte svaret på andra väldigt viktiga frågor. Som vart Andersson ville leda socialdemokratin om hon fick chansen. Nu har hon fått chansen och ännu vet vi inte. Många försöker dra slutsatser av hur hon skött finansministeruppdraget, men frågan är om det gör sig. Då hade hon en chef. Nu är hon chefen.

Vilken typ av chef? Vilken typ av partiledare? Vem vet?

Vi som var med på Göran Perssons tid minns partikongresser med riktigt tuffa strider mellan ombuden som ville dra partiet mer vänster – och partiledningen som höll emot. Och när ombuden vann, vilket de gjorde rätt många gånger, ja då gick Persson in och träffade pressen och försäkrade att hans linje – alldeles oavsett vad den linjen var – ändå skulle gälla. Det är väl också en sorts partidemokrati.

Nu valdes Magdalena Andersson utan någon motkandidat, utan någon programförklaring eller linjetal på vägen. Ville inte ens berätta om hon ville förrän frågan från valberedningen kom. 350 glada kongressombud verkade fullkomligt lyriska förstås. Men kan hon leva upp till deras drömmar och förväntningar? Väcka liv i en socialdemokrati som känns borttappad?

Aftonbladets Anders Lindberg skrev bra häromdagen om vad denna ledarsida i några veckor försökt uppmärksamma.

Jag tror de politiska analytikerna kommer att få fel om vilken väg S-kongressen och Magdalena Andersson är på väg att ta”, skriver han.

Det är inte höger-vänsterkonflikten som blir det bärande utan kampen mellan centrum och periferi. Det är bruksorternas socialdemokrati som går vinnande ur det här. Kalla den auktoritär, kalla dess ledare ’röda patriarker’ eller se dem som gammaldags. Men här kommer de.

Jag kan bara hoppas.

Jag håller dessutom en tumme för att Moderaterna får rätt.

Sedan S-kongressen inleddes har de varnat för Magdalena Anderssons politik som gör mig fånig hoppfull om att det ska bli precis så ”illa” som de varnar för. En ”skattechock” där Socialdemokraterna under hennes ledning skulle kunna tänka sig att återinföra både fastighetsskatt och värnskatt och sluta skattesubventionera svenskarna med de allra fullaste sparkontona.

Partiordförandens tal till kongressen kommer först i morgon, men man får väl ändå hoppas att hon till löften om att slopa vinstdriften inom svensk välfärd också lägger socialdemokratisk fördelningspolitik.

En partiledare som skrämmer moderater är precis den partiledare jag vill ska leda S.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.