Vården rasar mot FHM:s förskoleråd

PUBLICERAD:
Vården anser att Folkhälsomyndigheten borde ha avvaktat med beslutet att tillåta barn med vissa sjukdomssymptom att återgå till förskolan givet den stora spridningen av RS-virus.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Spridningen av RS-virus fortsätter att öka och fler regioner vädjar till föräldrar att hålla förskolebarn hemma om spädbarn finns i familjen. Samtidigt ger Folkhälsomyndigheten grönt ljus för snoriga barn i förskolan – ett tilltag som får vården att se rött.

Mellan vecka 41 och 42 ökade antalet RS-virusfall med 12 procent – motsvarande 1 006 sjukdomsfall – vilket är en liknande ökning som föregående vecka. Kurvan fortsätter alltså att peka brant uppåt, en trend som kunnat skönjas sedan slutet av sommaren.

RS-virus, en förkortning av respiratoriskt syncytialvirus, orsakar inflammationer i luftvägarna och kan vara direkt livshotande för spädbarn. Även om de för årstiden ovanligt många fallen till viss del kan förklaras av att fler sjuka testas talar utvecklingen sitt tydliga språk: Sverige befinner sig i en RS-virusepidemi.

Smittspridning av de här måtten äger normalt rum vintertid med spridningstoppar kring februari-mars. Att det sker nu beror på att coronarestriktionerna medfört att de yngsta barnens immunförsvar under pandemin inte har utsatts för lika många virus som vanligt. Därför är de nu mer mottagliga.

"Tondövt"

I måndags trädde ytterligare lättnader i kraft då vaccinerade personer och barn under sex år får återgå till jobb respektive förskola trots vissa kvarvarande symptom. Samtidigt vädjar flera regioner till föräldrar att hålla barn med bebissyskon hemma från förskolan – och vården tappar hakan av FHM:s råd.

– Det är fullständigt tondövt att man går ut med den rekommendationen just nu när vi har en sådan extrem belastning på barnsjukvården på grund av RS-epidemin. Är det någon gång vi verkligen ska undvika att sprida smitta bland förskolesyskon är det just nu. Jag kan inte förstå hur de kan ha missat det, säger Malin Ryd Rinder, verksamhetschef för barnakutsjukvården på Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm, och tillägger:

– 95 procent av alla spädbarn som blir sjuka har syskon, vi ser nästan inga barn som ligger inne på iva som inte har syskon.

"Tajming är svår"

Även i Uppsala ställer Ulrika Bäckman, sektionschef vid barnakuten på Akademiska sjukhuset, sig frågande till att FHM lättar upp.

– Det kan säkert stämma vid covid. Men det är många fler barn som blir sjuka och riktigt dåliga av RSV än av covid.

Sara Byfors, enhetschef vid FHM, påpekar dock att andemeningen i tidigare restriktioner ligger kvar.

– Grunden är att sjuka barn ska vara hemma fortsatt. Det har vi inte ändrat på.

TT: Men om specialister inom den här typen av smitta och vård så starkt vänder sig mot ert beslut, borde ni inte ha väntat?

– Tajming är svår, såklart, man kan alltid vänta. Men för barnen är förskolan en viktig miljö. Det är olika överväganden, men vi har landat i att vi tycker att det här är en väg framåt, säger Sara Byfors.

Resurskrävande

Även om antalet RS-fall är försvinnande få, jämfört med hur utbrett covid har varit i befolkningen i stort, är vårdsituationen när det gäller att hantera RS-sjuka barn mycket ansträngd. Barn under sex månader är generellt de som riskerar att bli svårt sjuka av RS-virus, varav en liten andel kräver intensivvård.

I hela riket finns särskilda intensivvårdsavdelningar för barn bara i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund och de platserna är hårt trängda, berättar Göran Karlström, medicinskt ledningsansvarig för sjukvården i Värmland. Han redogör också för situationen i övriga landet genom att ta Centralsjukhuset i Karlstad som exempel.

– I Karlstad har vi normalt sett åtta iva-platser. Om vi får två småbarn som kräver intensivvård då motsvarar den personal som går åt att hantera de patienterna ungefär fyra vanliga iva-platser. Det skulle innebära att 50 procent av vår kapacitet blir belastad av två patienter. Det är så resursintensivt att ta emot de här små barnen.

Tomas Lauffs/TT

Fakta: RS-virus

Fakta: RS-virus

RS-virus är en förkortning av respiratoriskt syncytialvirus.

Viruset orsakar inflammationer i luftvägarna.

Viruset smittar lätt och de allra flesta barn i Sverige blir smittade någon gång före två års ålder.

Antikropparna ger dock ingen bestående immunitet. Vanligaste symptomen är hosta, snuva med segt slem, feber, irriterade och röda ögon samt väsande och pipig andning.

Barn under sex månader och barn som tillhör en så kallad riskgrupp kan bli allvarligt sjuka.

Sök vård vid misstanke om RS om barnet är under ett år eller tillhör en riskgrupp.

Källa: 1177 Vårdguiden

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.