Debatt: Socialdemokraterna måste våga göra upp med marknadsskolan!

Debatt
PUBLICERAD:
Utbildningsminister Anna Ekström tar ett positivt första steg för att göra upp med marknadsskolan, men partikongressen måste ta starkare ställning menar debattören.
Foto: Henrik Montgomery/TT
I dag avhandlas frågan om marknadsskolan på Socialdemokraternas partikongress. Debattören Stefan S Widqvist uppmanar ombuden att ta ställning för en jämlik skola och utbildning och därför göra upp med marknadsskolan.

Inför S-kongressen svarade utbildningsminister Anna Ekström (S) och riksdagsledamot Gunilla Svantorp (S) alla kongressombud på Aftonbladet Debatt 24/10 offentligt på inkomna motioner kring friskoleproblematiken genom att redogöra för partistyrelsens förslag som de anser skall ”göra upp med avarterna på skolmarknaden”.

De föreslår att vinstuttag ur skolan skall förbjudas, att skolpengen görs om i grunden och att offentlighetsprincipen även skall gälla friskolor. Det är glädjande att ledningen hos socialdemokratin nu på allvar ifrågasätter konsekvenserna av den vinstdrivna skolan.

Dock räcker det inte med att ”göra upp med avarterna på skolmarknaden”. Allt handlar inte om själva vinstuttaget.

För att komma åt den grundläggande frågan behöver de politiska förslagen våga lyfta fram att kampen mot skolbolagens vinster intimt hänger samman med det ”fria” skolvalet, vilket dock undviks av S-ledningen.

Om inte det ”fria” skolvalet ifrågasätts går det inte på allvar att komma åt den nu existerande marknadsskolan. S-ledningens förslag berör inte grunderna för det ”fria” skolvalet och vidden av dess sociala praktiska konsekvenser.

Det finns ingen anledning att acceptera ”fria” skolval i vår förskola och grundskola. Tvärtom behöver barnen i åk 0-9 få en uppväxt tillsammans oavsett föräldrarnas sociala tillhörighet eller statusintressen.

Om vi vill motverka segregationen behöver vi återgå till en politik som grundas i det gemensamma samhällets intressen. Det finns heller inget som hindrar att kommunen är huvudman, om det finns stort intresse för till exempel skolor typ Montessori eller att klasser inom den offentliga skolan har en inriktning mot en specifik pedagogik.

Det ”fria” skolvalet lägger grunden för den vinstdrivande marknadsskolan och utbudet på både grundskola och gymnasienivå är spretigt och märkligt.

Hur kan exempelvis en skola med padelinriktning vara ett ”fritt” skolval-alternativ som finansieras med skattemedel? Om det ”fria” skolvalet överhuvudtaget skall vara ett alternativ som finansieras med offentliga medel behöver de pedagogiska kriterierna för godkännande av skolan avsevärt stramas upp.

S-ledningens förslag om ”Ett kommunalt veto mot friskoleetablering” är ett gott initiativ som förhoppningsvis kan begränsa de värsta avarterna och bidra till att ”friskole”-överetableringar inte undergräver kommunens utbildningsekonomi, vilket nu är fallet.

Det tidigare moderata borgarrådet och chef på Svensk Näringsliv Ulla Hamilton, numera vd för Friskolornas Riksförbund, betonade friskoleföretagens roll i vårt samhällsliv och dess uppgift att vara bra skolor.

Det låter ju helt oförargligt, att alla skolor skall vara bra skolor, men det är något som skaver här.

För att en jämlik skola och utbildning, som bidrar till vårt gemensamma samhälle, skall bli möjlig kan vi inte starta med att acceptera och normalisera den segregation som de marknadsdrivande friskolorna har bidragit till att skapa.

För vad man nu fokuserar det skolpolitiska uppdraget på, är att minska de negativa effekterna av segregationen, … inte att bryta segregationen!

S-politiken behöver ta det avgörande steget genom att koppla ihop bostadspolitiken med skolpolitiken, där man prioriterar byggnation med blandad bebyggelse i varje stadsdel med ett återupprättande av den gemensamma offentliga skolan, där barn från olika samhällsskikt möts i skolvardagens kunskapsprojekt!

Stefan S Widqvist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.