Debatt: Marknaden driver fram innovativa lösningar och förnybar energi

Debatt
PUBLICERAD:
Havsbaserad vindkraft, här i USA, är det snabbaste och billigaste alternativet att bygga ut förnybar el, menar debattören.
Foto: Michael Dwyer
Jan Blomgren menar i sitt debattinlägg Dyr, osäker och smutsig el utan kärnkraft att det är kärnkraftsnedläggningarna som drivit upp elpriserna. Men då underskattar han marknaden, skriver Anders Wickström, civilingenjör, i en replik - och menar att höga elpriser nu ger incitament för att fortsätta utbyggnaden av förnybar el.

Jan Blomgren menar den 13 oktober, att elpriserna orsakats av kärnkraftsnedläggningarna, att en ökad satsning på sol och vind bör vänta tills vi hunnit bygga mer planerbar elproduktion och att det bara finns kärnkraft att välja på för att undvika ”dyr, osäker och smutsig el”.

Jan Blomgren bortser från en avgörande faktor i sitt resonemang, marknaden. Att ”vi” har lagt ner halva kärnkraftsflottan i Sverige beror på att ägarna har konstaterat att det inte finns ekonomi att driva anläggningarna vidare. Betydligt billigare vindkraft har tagit över motsvarande elproduktion.

Marknaden värderar elen utifrån tillgång och efterfrågan. Torsdagen den 14/10 är ett belysande exempel. Under några timmar på morgonen var priset (timpriset på elbörsen) över 200 öre/kWh. På senkvällen sjönk det till 4. Dessa elprisvariationer skapar incitament för innovativa lösningar och nya möjligheter för både företag och privatpersoner utifrån marknadsmässiga överväganden.

På individnivå, med nya smarta elmätare, kan man välja när man vill förbruka sin el. Om elpriset är högt kanske dammsugningen kostar 1 krona. Om man kan vänta några dagar kostar den kanske 10 öre. Diskmaskinen kan startas på kvällen istället för på morgonen. Detta beteende benämnas efterfrågeflexibilitet och är det billigaste sättet att kapa effekttoppar. Framsynta företag gör detsamma.

Jan Blomgren förordar att man ”väntar med att bygga ut den förnybara energin”. Hur ska det gå till? Genom statliga dekret eller planekonomi? Har världen tid att vänta?

Det tar 10–15 år innan något av dessa kärnkraftverk levererar någon el. Och vem ska betala för det? Eftersom det inte görs på marknadsmässiga villkor så blir det genom ökade elpriser eller skattepålagor. Till det kommer det livsfarliga radioaktiva avfallet, en miljöförstöring som lämpas över på kommande generationer.

Samtidigt lägger det en våt filt över energisparande och innovativa lösningar. Det såg vi exempel på förra gången. Genom utbyggnaden av kärnkraft på 80-talet försvann drivkraften för energieffektiviseringar och förnybar energi. Istället uppstod ett stort elöverskott och dåliga lösningar, som bostäder med direktverkande el för uppvärmning.

För att få fram el som krävs för omställningen mot ett klimatneutralt energisystem så bör havsbaserad vindkraft utnyttjas. Tyvärr stoppades ett projekt i Blekinge 2016 eftersom försvarsmakten sa nej. Den satsningen skulle annars ha levererat mer el per år än Ringhals 2. Sverige har tillräckligt mycket hav för både försvar och vindkraft.

Nu finns förslag på att bygga ut transmissionsnätet i havet. Det skapar inte bara förutsättningar för marknadsmässiga investeringar utan också ökad överföringskapacitet mellan regioner. Om marknaden nu sätter ”rekordhöga elpriser” så finns incitamenten för att fortsätta utbyggnaden av förnybar el, där havsbaserad vindkraft är det snabbaste och billigaste alternativet.

Anders Wickström, civilingenjör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.