LEDARE: Låt oss vara helt ärliga – Karlstad går inga 300 mille plus

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Per-Samuel Nisser (M) prioriterar överskott i ekonomin framför att ge verksamheterna mer.
Foto: HP Skoglund
Karlstads ekonomi tuffar på med nästan fantasifull kraft. Fjolåret slog rekord med ett överskott på över 300 miljoner kronor. I år verkar överskottet bli marginellt lägre. På pappret. I verkligheten är det mest politik. Högern underfinansierar viktiga kommunala verksamheter för att få det att se ut så här.

Ingen skulle komma undan med att bara betala hälften av månadsräkningarna, bolånet, billånet, hyra, el i flera månader – och sen peka på sista raden i kontoutdraget och säga ”kolla va mycket pengar jag har”.

Alla skulle fatta på en gång. Ja summan är förvisso hög, men det är ju för att du inte gjort rätt för dig. Det är pengar som borde ha använts för viktiga saker och att strunta i att betala räkningar kommer förr eller senare få allvarliga konsekvenser.

Ändå är det så den blågröna majoriteten satt i system att redovisa Karlstad kommuns ekonomi år efter år. Och de verkar på det stora hela komma undan med det. Underfinansiera verksamheterna och pressa fram ständiga ”effektiviseringar” (uttalas ”ned-skär-ningar”) och sedan i slutet på året givmilt dela ut en liten pengapåse till för att täcka de värsta hålen.

”Ett av de starkaste resultaten i kommunens historia”. Man kan nästan höra förtjusningen genom pappret när Per-Samuel Nisser (M), ordförande i kommunstyrelsen, i VF häromveckan pratar om det 298 miljonerna i överskott.

Nu myser Nisser och co inför kommunvalet nästa år. Valrörelsen börjar snart. Nisser hintar om att det på grund av resultatet kan komma lite extrasatsningar i slutet av året, som nån slags julklapp eller allmosa till Karlstadsborna.

”Extrasatsningarna” är som sagt dock sällan det. Kommunledningen planerar som vanligt att pynta helt vanliga kostnadstäckningar inom kärnverksamheten i glansigt julpapper för att få det att se ut som att de gör en satsning.

Ledarsidan konstaterade redan i somras att det blågröna styret snackade strunt när de i budgeten utlovade ”dubbelt så mycket i resursökningar” för den kommunala kärnverksamheten som året innan.

Två procents generell resursökning handlade det om. Två.

Kommunens kostnader för löner, hyror och inköp och andra löpande kostnader beräknas som av en slump öka med ungefär två procent per år. Oftast lite mer än så. Då pratar vi om att upprätthålla status quo. Allt under en resursökning på 2-2,5 procent är en minskning av anslagen, inget annat. Absolut inte minsta lilla kvalitetsförbättring.

När de blågröna skröt om en fördubbling av resurserna jämfört med ifjol erkände de alltså att de ifjol grovt underfinansierade de kommunala verksamheterna och att de för innevarande år knappt täckte kostnader de kommunala verksamheterna redan hade.

Detta samtidigt som regeringen fullkomligen öst ut pengar i statsbidrag för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin. Vad hände med de pengarna egentligen?

– Regeringen har bidragit med stora tillskott av generella statsbidrag som inte använts i den omfattning som varit avsikten, kommenterar oppositionsrådet Linda Larsson (S) det kommunala överskottet med nästan obegriplig måttfullhet.

Larsson pekar också på verkligheten bakom de tjusiga överskotten i form av stora minus i flera nämnder. ”Det finns både en utbildningsskuld, en kompetensutvecklingsskuld och en omsorgsskuld att hantera framåt”, menar hon.

Hur känns det som exempelvis lärare i kommunen att se fantasisiffran 298 miljoner på plussidan och veta att det faktiskt finns pengar att ge skolan den finansiering som krävs, men att majoriteten helt enkelt inte vill?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.