I ett debattinlägg menar Jan Blomberg att kärnkraft behövs för en billig, säker och ren elförsörjning. Även om kärnkraften skulle bli billig eller ren - vilket den inte kan - väger dess nackdelar betydligt tyngre. Kärnkraften var och är en felutveckling, skriver debattören Wolfgang Ranke i en replik.
El från existerande kärnkraftverk är faktiskt relativt billig. Men de flesta är nu rätt gamla. Efter Fukushimakatastrofen 2011 beslöt EU att alla verk behövde en uppgradering med ett oberoende nödkylsystem. För de fyra äldsta svenska reaktorerna (Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2) skulle denna investering bli för dyr. De stängdes inte av politisk illvillighet.
Nya kärnkraftverk är däremot så dyra att el från dem just nu uppskattas kosta ungefär tre gånger så mycket som el från vind (på land) eller sol på våra breddgrader. Prisskillnaden ger bra marginaler för byggandet av infrastruktur för att utjämna deras väderberoende produktion (kraftledningar, lagring etc.).
Inget energislag är fritt från utsläpp. Jämfört med fossil energi har kärnkraft låga CO2 utsläpp. Jämfört med el från vind och sol står sig kärnkraft däremot inte särskilt bra.
En del tror att snart kommer billiga, säkra söta små modulära reaktorer (SMR) som revolutionerar allt. Realiteten är en annan. I en omfattande rapport från mars 2021 som den tyska myndigheten för säkerhet av kärnavfallshantering (BASE) har beställt analyseras läget. De flesta projekt finns bara på ritbordet. Några har nått försöksreaktorstadiet och några få kan kanske snart bli prototyper. En lönsam serietillverkning kan knappast komma igång förrän om 15-30 år, kräver ett stort antal order och kan säkert inte konkurrera prismässigt med el från vind och sol. Dessutom är alla som har kommit i närheten av att förverkligas vanliga kok- eller tryckvattenreaktorer som inte kan utnyttja bränslet bättre, inte producerar mer kortlivat avfall och inte kan "bränna upp" gammal kärnavfall. De är inte generation 4 reaktorer.
Men de största problemen med kärnkraft är inte priset eller utsläpp.
Farorna med kärnkraft är stora. Man har lärt sig att behärska dem förvånansvärt bra. Nya reaktorer är säkrare än gamla och det finns idéer om att höja säkerheten ännu mer. Men: Alla innehåller massor av livsfarliga ämnen med en extremt hög radioaktivitet som någon gång blir kärnavfall. Kärnavfallet måste hanteras på ett säkert sätt så att radioaktivt material varken frisätts av misstag eller kommer i fel händer. Detta måste säkerställas fram tills allt avfall slutförvarats åtminstone oåtkomligt, i värsta fall över 100 000 år.
Det går bara i stabila samhällen. Många reaktorer och - ännu värre - kärnvapen finns redan nu i länder med samhällen som inte kan anses som stabila. Och hur vårt samhälle utvecklas vet vi inte. Däremot vet vi att klimatförändringen kommer att bli en gigantisk utmaning för alla samhällen på jorden. Instabiliteten kommer att öka överallt. Att fortsätta med kärnkraft eller att även bygga ut den är ett livsfarligt experiment. Sådana experiment har människan ställt till med många gånger, ofta med katastrofala konsekvenser. Klimatförändringen är ett av dem.
Att propagera kärnkraft som Jan Blomgren gör göder illusionen att vi kan fortsätta att leva i konsumtionssamhällen med permanent tillväxt. Och det drar uppmärksamhet och engagemang bort från nödvändigheten att skruva ner energiförbrukningen samt att bygga upp en hållbar produktion av den energi vi inte kan avstå från.
Även om kärnkraften skulle bli billig eller ren - vilket den inte kan - väger dess nackdelar betydligt tyngre. Kärnkraften var och är en felutveckling. Den kan varken rädda klimatet eller konsumtionssamhället.
Wolfgang Ranke