Debatt: Alla röster behövs i en levande demokrati

Debatt
PUBLICERAD:
Gör din röst hörd, uppmanar debattören. I demokratiska val - men ännu hellre i partier och föreningar.
Foto: Jessica Gow/TT
Ska vi ta oss an klimatutmaningarna behövs demokratin mer än någonsin, skriver Robert Halvarsson, språkrör för Miljöpartiet i Karlstad, och menar att demokratins yttersta garanti är engagerade, aktiva människor som ser nyttan i att lösa stora problem gemensamt.

I år firas demokratin med pompa åt ståt. Det har gått 100 år sedan rösträtten utökades till kvinnor, utöver de män som några år tidigare fått rösträtt. Det var en fantastisk framgång kopplad till kvinnorörelsen och alla de som ville jämställdhet: i frikyrkan, arbetarrörelsen, bland frisinnade, nykterister och de enskilda röster som bidrog med sin kraft och drog i samma riktning.

Den segern kom inte av sig själv. Och genom en historisk förenkling kan vi nästan fås att tro att demokratins slutgiltiga seger i Sverige skedde faktiskt då. Men riktigt så enkelt är det inte. Ändå har demokratijubileum en viktig roll att spela, och på demokrati100.se finns en hel del kunskap att ta del av, för att förstå demokratins genombrott i Sverige och hur rösträtten kom till.

Där kan vi lära oss att det fanns de som 1918 och 1921 stängdes ute från att rösta. De allra fattigaste i Sverige fick inte rösta förrän 1945, samma år som det blodiga andra världskriget avgjordes. De som uppbar motsvarande kommunalt försörjningsstöd var kort och gott fråntagna rätten att påverka samhället genom allmänna val.

När det kom till fattiga var orsaken till att de inte gavs rösträtt för att de av samhällets styrande skikt ansågs slarviga och oförmögna att fatta beslut som rörde hela samhället. Men det fanns faktiskt betydligt fler som ansågs oförmögna att delta i demokratin. Ogifta unga kvinnor i åldern 21–23 förlorade 1921 sin rösträtt i de kommunala valen, efter att åldersgränser ändrades uppåt. Deras ansvarstagande och politiska mogenhet ifrågasattes på liknande sätt som hos de fattiga.

Den sista stora rösträttsbegränsningen togs faktiskt bort så sent som 1989. Då gavs personer med intellektuell funktionsnedsättning möjligheten att rösta. Sammantaget fanns det många som inte betraktades som fullvärdiga medborgare förrän en lång bit in under 1900-talet.

Denna resa mot en mer inkluderande demokrati har fortsatt och fortsätter än idag, då själva formerna för demokratiskt engagemang ständigt utvecklas. Och demokratiska rättigheter vinns inte för all framtid, det finns hot i svaga rättsstater, avsaknad av starka demokratiska föreningar, korruption och organiserad brottslighet.

Och även i Sverige hotas politiska företrädare och journalister av människor som inte står ut med oliktänkande, minoriteter eller kvinnor. Därför ska demokratin inte tas för given, och 100-årsjubileet är värdefullt, även om vi vet att det finns mycket som återstår att göra för att demokratin ska stå stark även i framtiden.

För det är vi människor som skapar demokrati, tillsammans, eftersom vi vill det. I partier, i föreningar och i samhället pulserar förväntningarna på deltagande, möjligheten att få vara med och påverka som kommer att mynna ut i en valrörelse även nästa år.

Nu när vi står inför samhällets kanske största utmaning på länge, att skydda planeten och skapa en globalt hållbar klimatpolitik där medmänsklighet och bevarad frihet finns – behövs demokratin mer än någonsin. Dess yttersta garanti är engagerade, aktiva människor som ser nyttan i att lösa stora problem gemensamt. Gå gärna med i en demokratisk förening och gör din röst hörd. Demokrati är något vi gör tillsammans.

Robert Halvarsson, språkrör för Miljöpartiet i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.