LEDARE: Låt inte inskränktheten kapa kyrkovalet den här gången heller

Ledare
PUBLICERAD:
Fler medlemmar i Svenska kyrkan borde ta chansen och rösta i kyrkovalet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Det är nationellt val i år också. Ett med över fem och en halv miljoner röstberättigade svenskar. Men bara nån dryg miljon kommer att lägga sin röst när omröstningen inleds nästa vecka. Håller sig röstviljan till de knappa 20 procent som valdeltagandet kom upp i förra gången betyder det att fyra och en halv miljon kommer att röstskolka.

Fler borde vara intresserade av både hur föreningen de är medlemmar i – och betalar en medlemsavgift på flera tusenlappar till per år – vill prioritera sin verksamhet kommande år.

Fler borde vara intresserade av att om inte aktivt välja kyrkans ledarskap, kanske tycker man sig ha för dålig koll för det, så i alla fall se till att välja bort de man instinktivt inte känner har där att göra.

Valdeltagandet 2017 stannade vid blygsamma 20 procent – och det var ändå en rätt dramatisk ökning jämfört med valet före. Vad som drev upp valdeltagandet var kort sagt Sverigedemokraterna. Partiet såg en möjlighet att mobilisera sina väljare och ”kapa” valet. Om många väljer att inte använda sin röst blir det lite lättare att med en kraftsamling vinna framgång.

Hade SD lyckats få loss sina sympatisörer från sofflocket i högre utsträckning än andra, om så bara med några ynka procentenheter, så hade de alltså kunnat ta ett fast grepp om kyrkan.

Men det funkade inte. Mobiliseringen av SD-väljare väckte i stället många andra väljargrupper. Sossar och centerpartister till exempel, valets största partier.

Ja, är det något som kyrkovalet visade så var det att alla de som inför valet klagade över att partipolitiken flyttat in i kyrkan inte alls har väljarna med sig. Det är annars ett obligatoriskt inslag i valrörelsen inför kyrkovalet, att vissa klagar på att Svenska kyrkan inte är ”fredad” från sekulär partipolitik.

Väljarna, Svenska kyrkans medlemmar, håller uppenbarligen inte med. De gillar att veta vad de röstar på och gillar att veta vilken ideologi de som företräder dem i kyrkan bottnar i.

Riksdagspartierna som ställde upp i kyrkovalet förra gången fick tillsammans mer än varannan röst och räknar man in alla nomineringsgrupper (som det heter i stället för ”partier” i kyrkovalet) med tydlig koppling till ett riksdagsparti – som Miljöpartister i Svenska kyrkan, Kristdemokraterna i Svenska kyrkan osv – kom de upp i ett samlat väljarstöd på nästan 75 procent.

En bred medlemsrik folkkyrka betyder alltså just det, att även medlemmar som inte har en aktiv vardagsrelation med kyrkan faktiskt får tycka till om den. Ja, BORDE tycka till om den.

För de 5,7 miljonerna medlemmar i Svenska Kyrkan finns det en rad anledningar att rösta i kyrkovalet. En rad viktiga praktiska avgöranden som kommer att påverka vilken roll kyrkan ska ha i samhället och samhällsdebatten, vilken typ av arbetsgivare kyrkan ska vara för sina tiotusentals anställda, vilken verksamhet som ska erbjudas medlemmarna i både stort och smått – lokalt och centralt. Och, självklart, även själva uttolkningen av tron.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.