Hoppa till huvudinnehållet

Debatt: Vart går Socialdemokraterna efter Löfvens avgång

Publicerad:
Reporter Värmlands Folkblad
Värmlands Folkblad
redaktion@vf.se
Stefan Löfven (S) meddelade under sitt sommartal på Runö kursgård i Åkersberga förra söndagen att han avgår vid höstens partikongress.
Stefan Löfven (S) meddelade under sitt sommartal på Runö kursgård i Åkersberga förra söndagen att han avgår vid höstens partikongress. Foto: Henrik Montgomery/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Socialdemokraterna fortsätter tappa väljare till Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Vem är den nya partiordföranden som kan stoppa den utveckling, frågar sig debattören Robert Björkenwall.

Söndagen den 22 augusti i slutet av Sveriges statsminister Stefan Löfvens sommartal ute på LO-fackens skola Runö kom så beskedet:

Stefan Löfven avgår som S-partiledare (efter 10 år) och Sveriges statsminister (i 7 år). Han gör det i samband med partikongressen i november. Överraskande? Faktiskt inte helt ändå mot bakgrund av det opinionsmässiga krisläget och fortsatta ras ner till nu 24 procent för S i senaste Sifomätningen. Och att Sverige har riksdagsval om ett år och S är i stort behov av en rejäl nystart för att undvika en svår valförlust.

Senaste låga Sifo-mätningen på 24 % för S var en ny men alls icke oväntad kalldusch för S och Löfven och i gengäld ett nytt kvitto på att Vänsterpartiet nu tar allt fler missnöjda S-väljare med sitt för dem rekordhöga 11,9 %.

Men även till Sverigedemokraterna fortsätter S att läcka missnöjda manliga arbetarväljare. Så beskedet nu - inför växande missnöje och en svår valrörelse snart - blev att Löfven rev av plåstret och tog konsekvenserna och låter en efterträdare i november en nödvändig nystart inför valet. Återstår att se vem som kan, vill - och har tillräckligt stöd för att gå iland med uppgiften.

Det särskilt som S under Löfvens ledning har tagit ett antal strategiska felbeslut och följden blivit att partiets själ och trovärdighet åtminstone delvis har förlorats och många väljare med det.

Utan tydlig egen agenda och för mycket av eftergivet kompromissande blir även ledande folkligt parti S stämplad som "bara makten för dess egen skull". Och särskilt som det under senaste åren misskött sin egen politikutveckling och uppvisat stor suddighet om vad man verkligen vill göra med makten för folkets bästa i fokus.

Så med den förtroendekrisen, stigande förväntningar missnöje (Tage Erlanders ord) och ökade krav på välfärdens restaurering och behovet av en stark och tydlig reformbudget redan nu i höst blir utmaningarna stora för en ny S-partiledare redan nu till senhösten.

Oavsett om det nu blir finansminister Magdalena Andersson, inrikesminister Mikael Damberg, statsrådet Anders Ygeman eller någon helt annan. Försvarsminister Peter Hultqvist vore också en möjlig lösning med sin starka ideologiska profil och höga trovärdighet. Den valda ska sedan också bli föremål för en statsministeromröstning i Sveriges riksdag i november. Uteslutas går dock inte heller att Sverige kan få en ren expeditionsregering i slutet av 2021.

Men vem det än nu blir behöver ha en reformstark reformbudget som plattform och ovanpå det en offensiv och framtidstydlig kongress som tillsammans ger socialdemokraterna den nystart partiet så väl behövet. Ty nu måste partiet vilja och våga just det!

Alternativet annars är ett stort tapp och nederlag i valet 2022... Och i så fall fler som går över till V och delvis även SD.

Med det perspektivet borde ledar-- och vägvalet vara hyfsat enkelt för Sveriges än så länge största och mest kompetenta regeringsparti.

Robert Björkenvall, frilansjournalist och utredare

Artikeltaggar

DebattSocialdemokraternaStefan LöfvenSverigedemokraternaVänsterpartiet