Debatt: Tusentals värmlänningar får vård utifrån osäker metod

Debatt
PUBLICERAD:
Socialstyrelsen borde få i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling av hypotyreos, menar debattörerna.
Foto: FREDRIK PERSSON
Trots att forskningen länge visat på brister, används ett oprecist och osäkert blodprov för diagnos och behandling av 13 100 värmlänningar med sköldkörtelsjukdom. Nu behövs ett nationellt vårdprogram så att drabbade kan få rätt vård, skriver representanter för Sköldkörtelförbundet.

I hela landet är det en halv miljon och bara i Värmland 13 100 personer som behandlas för hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln. Trots behandling och "bra" värden mår många fortsatt dåligt. En anledning kan vara att det blodprov som huvudsakligen används är bristfälligt.

Sköldkörteln producerar livsviktiga hormoner som påverkar i stort sett alla andra organ i kroppen. Optimala nivåer av sköldkörtelhormon är avgörande för att vi ska fungera som människor, kunna sköta ett jobb och ha ett socialt liv.

På 1970-talet började läkare mäta nivån av TSH, ett hormon som utsöndras av hypofysen, för att ställa diagnos och styra behandling av sköldkörteln. Även om analysmetoden förbättrats under åren är detta blodprov oprecist och osäkert. Det visar en ny systematisk översikt och metaanalys av 58 forskningsstudier, publicerad i den medicinska tidskriften Thyroid.

För att få en mer rättvisande bild av sköldkörtelns status behöver man mäta sköldkörtelhormonerna fritt T4 och fritt T3, som forskningen visar ger mer än dubbelt så träffsäkra svar som TSH-provet. Men inte heller dessa blodprov ger en fullständig bild över sköldkörtelns status, utan behöver tolkas tillsammans med noggrann uppföljning av patientens symtom.

För att sköldkörtelsjuka i Värmland ska få rätt vård behövs:

1. Nationella riktlinjer. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för diagnos och behandling av hypotyreos, med särskilt fokus på patientgruppen som inte mår bra trots behandling.

2. Ett nationellt vårdprogram. Sveriges kommuner och regioner bör ta fram ett nationellt vårdprogram för hypotyreos som baseras på aktuell kunskap.

3. Ett nationellt kvalitetsregister som gör det möjligt att följa upp utfallet av olika vårdinsatser och behandlingsalternativ.

Först när aktuell kunskap når hela vägen ut till de behandlande läkarna kan personer med sköldkörtelsjukdom få rätt diagnos och möjlighet till individanpassad behandling. Det skulle innebära stora samhällsekonomiska vinster och ge tusentals kvinnor och män i Värmland livet tillbaka.

Mona Sandström, ordförande för Sköldkörtelförbundet i Värmlands län

Katarina Nydahl, farmacie doktor och medicinskt sakkunnig, Sköldkörtelförbundet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.