Debatt: Automaträttade nationella prov har ett smalt kunskapsvärde

Debatt
PUBLICERAD:
Utbildningsminister Anna Ekström (S).
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Efter mitt inlägg i VF, ”Utbildningsminister Ekströms förslag förminskar elevernas kunskaper”, 3/8, där jag kritiserade ministerns förslag att automaträtta de nationella proven och därmed fortsätta att smalna av elevernas lärande genom att reducera skolans centrala kunskapsuppdrag till enkelt mätbara fakta, har flera ivriga försvarare av de digitala nationella proven visat sig i kommentarer på nätet, skriver debattören i ett uppföljande inlägg.

Likvärdighet- och rättviseaspekterna har då lyfts fram som de främsta motiven: ”Nationella prov är viktiga för rättvisa.” ”Alla elever måste bli likvärdigt bedömda. Nödvändigt att nationella prov blir styrande för alla skolor och elever, så att inte friskolorna ger glädjebetyg.” Huruvida automaträttade digitaliserade nationella prov är dåliga … eller bra och rättvisa, beror på hur vi ser på vilken typ av kunskaper vi uppfattar som viktiga för elevens utveckling.

Detta i sin tur visar sig i provens utformning, hur de förbereds, hur de genomförs, hur de bedöms och hur de följs upp! Det som nu föreslagits, att de styrande nationella proven skall automaträttas digitalt, utgår från en specifik syn på vad viktig kunskap är för något.

Digital provkonstruktion och rättning av externa experter påverkar självklart provens innehåll och hur de rättas. Vad kan dessa prov innehålla och vad är det som måste tas bort?

Provuppgifter som förutsätter att eleverna redogör för något, beskrivande texter, frågeställningar som kräver resonemang kring likheter och skillnader på ett jämförande vis, uppgifter där eleverna tar ställning mellan olika alternativ och redovisar sina motiv för de val de gör, kan inte finnas i de digitalt rättade proven. De går ju inte att automaträtta. Vi kan då konstatera, att nationella prov som rättas digitalt har ett snävt värde och är ett starkt begränsat underlag för att bedöma elevernas skilda kunskaper så som de kommer till uttryck i olika ämnens läroplaner. Provens betydelse för att kunna sätta just det som eftersträvas - rättvisa betyg! – försvinner i stor utsträckning. De digitala nationella proven är inte ett tillräckligt stöd för betygsättande. Detta, tillsammans med kravet att läraren i den lokala skolan i stor uträckning skall anpassa sina slutbetyg till de nationella provens resultat, gör att lärarna måste bortse från den bredare informationen om elevernas kunskaper, som de erfarit under hela läsåret, när de sätter sina betyg.

Lärare, som inser att eleverna behöver bedömas utifrån ett helhetsperspektiv och gör rätt gentemot vad ämnets breda kunskapsinnehåll i läroplanerna innebär och tar hänsyn till betygsanvisningarna, får nu kritik ”i rättvisans namn” för att de inte sätter betyg utifrån de nationella provens begränsade kunskapsinnehåll.

Det borde stå klart, att undervisning och bedömning är en pedagogisk verksamhet, där varje lärare behöver göra bedömningar av enskilda situationer och i relation till elevernas individuella olikheter.

Detta innebär att bedömning måste vara subjektiv. En subjektivitet som läraren utvecklat genom pedagogisk erfarenhet och kunnande inom det ämne hen undervisar i med läroplanerna som ramverk.

Det går inte att ersätta lärarens bedömning med detaljerade nationella standardiserade provinstruktioner och testsituationer. Det behövs något annat. Det krävs att offentligheten och de styrande på olika nivåer visar lärarkåren en större tillit till just lärarnas förmåga att bedöma kunskaper av skilda slag, då kan nationella prov bli ett moment av flera att förhålla sig till.

Utbildningsminister Ekströms hävdar, att de automaträttade digitala nationella proven kommer att skapa likvärdighet och rättssäkerhet i det nya nationella systemet för kunskapsbedömning. Beklagligt nog berör hon inte den begränsade funktion de föreslagna proven innebär, så frågan kvarstår: Varför uppmuntrar utbildningsministern en specifik typ av reducerad kunskap?

Vart tog skolans bildningsuppdrag vägen, där förståelse och utvecklande av kritiskt tänkande är grundpelare?

Stefan S Widqvist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.