Hoppa till huvudinnehållet

Småbrukarnas utmaningar lyfts i studie – med fokus på biokultur

Publicerad:
Reporter Daniel Olausson
Daniel Olausson
daniel.olausson@vf.se
Yohanna Luna Amselem i mitten omgiven av studiedeltagarna Hilde Rigmor Amundson, Terje Motrøen, Eva Svensson, Hannah Bowring och Margareta Dahlström. Stoppet på Ridgedale farm är ett av fyra man gör i de här veckornas fältstudier.
Yohanna Luna Amselem i mitten omgiven av studiedeltagarna Hilde Rigmor Amundson, Terje Motrøen, Eva Svensson, Hannah Bowring och Margareta Dahlström. Stoppet på Ridgedale farm är ett av fyra man gör i de här veckornas fältstudier. Foto: Daniel Olausson

I ett norsk-värmländskt interregprojekt hoppas forskare på båda sidor gränsen hitta nycklar till att främja lant- och skogsbrukares framtid ur ett så kallat biokulturellt perspektiv.

Den här veckan genomförs fältstudier på två gårdar i Sunnetrakten.

Projektet sträcker sig över två år och är både komplext, mångfacetterat och i slutändan ganska enkelt.

Något nedkokat är syftet helt enkelt att isolera och presentera sätt som utökar möjligheterna för exempelvis enskilda matproducenter att överleva, samtidigt som man främjar biologisk mångfald ur ett både naturligt och kulturellt perspektiv.

– Vi är inga beslutsfattare. Vi kan bara visa upp en bild och belysa delar av den problematik som finns och sedan har vi myndigheter som länsstyrelsen och Skogsstyrelsen med oss, och de har ju helt andra möjligheter i sina system, säger Eva Nilsson, forskare i historisk arkeologi och miljövetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för projektet.

De fem deltagarna har tagit skydd från det häftiga regnet under en av de två rejäla tältdukar som täcker upp stora delar av gräsmattan på Ridgedale farm utanför Västra Ämtervik.

Yohanna Luna Amselem lyfter ett flertal problemområden och utmaningar från gårdens perspektiv, bland annat hur kostsamt och krångligt det är med olika certifieringar som hon egentligen inte anser sig behöva med tanke på det sätt man brukar gården.
Yohanna Luna Amselem lyfter ett flertal problemområden och utmaningar från gårdens perspektiv, bland annat hur kostsamt och krångligt det är med olika certifieringar som hon egentligen inte anser sig behöva med tanke på det sätt man brukar gården. Foto: Daniel Olausson

Under något soligare former fick forskarna en rundtur på gården under måndagen och till tonerna av smattret mot tältdukarna förmedlar Yohanna Luna Amselem sin och gårdens syn på de utmaningar som finns med att verka lokalt och småskaligt.

– Vi konkurrerar på en marknad där de flesta produkter görs med stora ekologiska skador, egentligen utan att det synliggörs. Så vi spelar på samma plan men med olika förutsättningar. Och det hoppas jag att den här typen av forskning kan lyfta fram, att det finns en annan sorts nytta med det vi gör som kan betala sig på andra sätt, säger hon som själv bland annat är drivande bakom den reko-ring som finns i Fryksdalen.

Flera ingångsvärden

Just reko-ringar och hur de småskaliga producenterna kan nå ut med sina produkter på ett hållbart sätt är ett av flera ingångsvärden i den här studien. Skogsbruk är ett annat, liksom det arkeologiska och kulturella bevarandet av gamla gårdar och fornlämningar i bygder som avfolkats i decennier.

– Vi behöver hitta fler vardagsformer för att förvalta det, och där kan småskaliga matproducenter vara en sådan. Att bevara det här arvet är en viktig del av kulturarvet och för besöksnäringen, säger Margareta Dahlström, professor i kulturgeografi på Karlstads universitet.

Projektledaren Eva Svensson ser med stor vikt på varför man ska bevara fornlämningar, byggnader och gårdar för att visa hur den lokala historien ser ut, och här kan producenterna få en större roll.
Projektledaren Eva Svensson ser med stor vikt på varför man ska bevara fornlämningar, byggnader och gårdar för att visa hur den lokala historien ser ut, och här kan producenterna få en större roll. Foto: Daniel Olausson

Den här veckan besöks även Lillängens gårdsmejeri innan fältstudierna avslutas med besök på två norska gårdar om ett par veckor. Sedan väntar workshops i olika omgångar och fler intervjuer med andra aktörer.

– Vi hoppas få igång en dialog och att man på länsstyrelsen mer kan integrera den dagliga förvaltningen som en del av verksamheten, istället för att tänka på reservatsåtgärder. Här finns det verksamheter som gynnar det här, och det finns ett intresse från myndigheterna. Det märker vi, säger Eva Svensson.

Artikeltaggar

ForskningJordbrukKarlstads universitetMiljöRidgedale farmSkogsstyrelsenVästra Ämtervik

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.