LEDARE: 25 kronor extra i pensionstillägg låter så vansinnigt ynkligt

Ledare
PUBLICERAD:
Hur räddar man pensionssystemet? Hur blir det mer rättvist?
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Tillägg på tillägg på tillägg kommer inte kunna fixa det svenska pensionssystemet utan riskerar bara sura miner bland pensionärer som känner sig blåsta på löften om högre pension.

Det blir ett bittert pensionsbesked som dimper ner hos många pensionärer i september. Det nya inkomstpensionstillägget som regeringen inför i september är tänkt att öka skillnaden i pension för dem som jobbat länge men med låg lön – och de som jobbat lite eller inte alls.

Men de 600 kronorna som en pensionär som mest kan få är det bara en liten del som är berättigade till. Ja, av de 42 000 pensionärer i Värmland som kommer att få tillägget är det bara var tredje som får hela beloppet. Resten kan få nöja sig med så lite som 25 kronor extra i månaden …

– Det har inte framkommit ordentligt i media tidigare så vi måste skriva ner förväntningarna, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson som är talesperson på Pensionsmyndigheten till VF.

25 spänn?! Det är inte så konstigt att många läst VF:s artikel om detta med stort intresse. Vad är det för båg att lova höjda pensioner och sedan leverera mindre än en oskattad extrakrona per dag? Och till det då jättemånga fler som inte får något inkomstpensionstillägg alls. Trots att de kanske har jättelåga pensioner. Hur rättvist är det?

Ja här är hela kruxet: När folk säger att det är viktigt att pensionerna görs mer ”rättvisa” menar de helt olika saker. För vad betyder det ens? Att man fokuserar på att höja de allra lägsta pensionerna? På att kompensera för ett långt yrkesliv – oavsett inkomst? Eller att man tydligare än i dag får tillbaka vad man stoppat in i systemet?

Oavsett vad du själv skulle välja fattar du att svårigheterna att kombinera alternativen.

Inte alla av de pensionärer som är berättigade till inkomstpensionstillägget kommer att få maxbeloppet 600 kronor. Vissa får nöja sig med så lite som 25 kronor.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

I dag märks inte ett långt yrkesliv automatiskt på pensionen. Vissa kan ha jobbat i 50 år och ändå ha landat på en pension inte många hundralappar över vad någon som jobbat lite eller inte alls garanteras.

Som Kommunal konstaterade i ett utspel häromåret ger inte ens 45 års heltidsarbete med en genomsnittlig kommunalarbetarlön en pension att leva på! Den är så låg att den till och med måste kompletteras med en liten del garantipension.

Så lite tjänar vissa i dag på sitt heltidsjobb. Så lite kommer vissa fortsätta tjäna på sitt heltidsjobb.

Om den politiska debatten i dag fokuserar på att få folk att jobba några år längre, borde i så fall inte den längre ansträngningen kompenseras bättre? Borde det inte märkas tydligt i plånboken som pensionär om man jobbat hela livet jämfört om man inte gjort det?

Visst. Det är ju där inkomstpensionstillägget nu kommer in. Ett plus i plånboken för de med pension mellan 9000 och 17 000 kronor och som har minst 35-40 års pensionsgrundande inkomst i bagaget.

Men det handlar ändå bara om som mest 600 kronor – och riskerar bland annat att missa alla de kvinnor som jobbat hårt hela livet, men inte utanför hemmet efter att barnen föddes. Dessa sparade sina kommuner stora pengar för barnomsorg, men betalar nu själva dyrt efter pension.

Vi har alltså en kvarts miljon fattigpensionärer, en halv miljon kvinnor på garantipension och därutöver alla som vill få mer tillbaka för ett långt och tungt arbetsliv och de med riktigt höga inkomster som tycker de får för snålt tillbaka sett till vad de pytsat in.

Vad vore rättvist? Det är inte så enkelt, eller hur?

Kanske att först och främst fokusera på att få kakan som ska fördelas att växa? Förslagsvis genom att höja avsättningen till den allmänna pensionen. Mer pengar måste helt enkelt in för att rädda pensionerna.

Frågan hur de pengarna sedan borde fördelas har vi kvar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.