LEDARE: Anna Ekström sätter plåster på ett gapande sår

Ledare
PUBLICERAD:
Utbildningsminister Anna Ekström (S) presenterade häromveckan förslag på hur man ska kvalitets- och fusksäkra de nationella proven.
Foto: Stefan Jerrevång/ TT
De nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt, föreslog utbildningsminister Anna Ekström (S) vid en pressträff häromveckan. – Betygen ska vara rättvisa och pålitliga, därför är de nationella proven viktiga, sa ministern.

Utspelet blir en påminnelse om att det inte är så nu. En påminnelse om varenda avslöjande granskning av betygsinflation och omfattande fusk till följd av nationella prov, samt ”glädjerättningar” av desamma, som gjorts de senaste tio åren.

För visst kan ministern sitta på en pressträff och hänvisa till ”minskad arbetsbörda för lärarna” som huvudanledning, men det handlar rätt uppenbart om något annat.

Det handlar om att regeringen inte vet hur man annars ska klara av att upprätthålla rättvisa betyg och därmed rättvisa antagningar till högre utbildning som en konsekvens av marknadsskolan.

Man litar, tyvärr av god anledning, inte på att landets alla lärare och skolor sköter sitt uppdrag. Det är inte så lite problematiskt det.

Så i stället ska man nu bygga upp en organisation där så mycket som möjligt av proven ska automaträttas av datorer och att avsnitten som inte kan rättas så ska bedömas av legitimerade och behöriga lärare som inte är den som undervisat och betygsatt eleven.

Och det finns absolut fördelar med förslaget. Skriver alla elever över hela landet provet exakt samtidigt på datorer kan elever inte fota av och skicka provfrågor till vänner på andra skolor som skriver sina prov senare, något som händer vid varje provtillfälle.

Lärare kan inte heller, i strid med regelverket, gå igenom provfrågorna i förväg under lektionstid, inte låta elever komplettera eller skriva om provet i efterhand – eller vara ytterst generös vid rättningarna. Allt av detta har avslöjats har skett på flera skolor i samband med alla nationella prov.

Att eleverna kämpar efter högre betyg har väl alltid varit sant, men vinstdriften i skolan har de senaste decennierna allt tydligare inneburit att skolorna är parter i samma kamp. Höga betyg är värt mycket pengar.

Överrepresenterade bland de som ertappats med fusk har alltid varit de vinstdrivna friskolorna som vet att det bästa sättet fylla skolbänkarna med elever är att kunna visa upp ett högt betygssnitt för föräldrarna. Signalen då kanske inte främst ”här fokuserar vi på plugg” utan mer ”välj oss för att få in ditt barn på rätt skola och rätt högskoleprogram”.

Kan dessa skolor i alla fall inte manipulera de nationella proven till egen fördel är mycket vunnet.

Men ändå: vad säger det om den svenska skolan att lärarna som känner sina elever bäst inte är betrodda med bedömningen av dem?

Bland glada tillrop på Anna Ekströms Facebooksida saknas inte heller kritik. ”Om nu regeringen inte tycker att jag som lärare som spenderat flera timmar i veckan med eleven själv kan rätta och sätta betyg, vad är legitimationen värd? Var inte poängen att den skulle visa på någon form av kompetens inom professionen?”, skriver en lärare.

Invändningen är rimlig. Regeringen jagar desperat efter sätt att stoppa enskilda negativa bieffekter av marknadsskolan eftersom det politiska stödet saknas för att hantera grundproblemet, att Sverige som enda nation i världen accepterar att skolor drivs i vinstsyfte.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.