LEDARE: Men om mamma bara vill ha vit hemtjänst då?

Ledare
PUBLICERAD:
Efter DN:s granskning om hur vårdinrättningar förhåller sig till förfrågningar att slippa träffa ”ickesvensk” vårdpersonal, hur ser det egentligen ut inom hemtjänsten?
Foto: Janerik Henriksson/TT
DN avslöjade i veckan att vårdinrättningar i alla landets regioner ställer upp på att rensa bort läkare och tandläkare med ”fel” ursprung och färg om kunderna kräver det. Klart man undrar om detsamma gäller hemtjänsten.

Vi behöver faktiskt inte gissa. P4 Västernorrland ringde runt och frågade redan 2017 i sin region. En reporter ringde runt till den kommunala hemtjänsten och låtsades vara anhörig till en äldre person bosatt i kommunen. Kunde hemtjänsten möjligen garantera att ”gamla mamma” slapp en utlänning?

Jajamensan, svarade då praktiskt taget alla enhetschefer reportern pratar med. Flera av kommuner hade i alla fall då rutiner för att föra in vårdtagarens ”önskemål” i systemet, med markeringar som ”OBS! VILL EJ HA HJÄLP AV UTLÄNDSK PERSONAL.. VIKTIGT ATT DETTA FÖLJS!!”

Flera av kommunerna erkände också att de medvetet valt bort att rekrytera personer med utländsk bakgrund till och med till semestervikariat så att vårdtagare skulle ”slippa” dem.

Nu var detta 2017 och i Västernorrland. Men av DN-granskningen att döma är det inte som att utvecklingen gått åt rätt håll med normaliseringen av rasism sedan dess, så vi kan nog tyvärr räkna med att ”anpassningar” görs även i Värmland.

Det är problematiskt på flera sätt, inte minst sett till rekryteringen. Bara för att täcka upp alla som går i pension inom hemtjänsten fram till 2030 hade var femte tonåring som tar studenten varje år fram till dess behövt välja det yrket.

Du kan tycka vad du vill om att träffa utlänningar i vården och omsorgen, men hemtjänsten står och faller med att vi kan övertyga så många som möjligt, inte minst ur de flyktinggrupper som kom hit under flyktingvågen, att söka sig dit.

Kommunernas äldre förtjänar all omsorg de behöver. De förtjänar kvalificerad och engagerad personal och de förtjänar emellanåt även hänsyn för diverse nojor vi alla till mans bär omkring på när det handlar om vem vi vill släppa in i våra hem och hjälpa oss i de väldigt utsatta och intima situationer som hemtjänsten finns till för.

Men rasism, sexism eller homofobi är inga nojor och hemtjänstens chefer riskerar förstås bara förstärka fördomarna bland vissa äldre genom att validera dem.

Bara vit hemtjänstpersonal? Ja, det har flera kommuner faktiskt gått med på.
Foto: Hasse Holmberg / TT

Då är det rimligare att börja i andra änden. Hur ser vi, på riktigt, till att äldre med hjälpbehov känner sig trygga med de som kommer hem till dem? Ja, ett sätt är att skicka så få som möjligt.

Kommunal statistik visar att under en tvåveckorsperiod möter personer över 65 år med hjälpbehov minst två gånger per dag i snitt 15 olika anställda från hemtjänsten.

Siffror från 2018 visar att Forshaga som skickar 22 olika personer hem till äldre med hemtjänst under två veckor är sämst i Värmlandsklassen. Munkfors och Hammarö är bäst med 11 respektive 12 olika personer. I de allra bästa kommunerna nationellt har man lyckats pressa ner det under tio personer.

Så nej, ursäkta inte oacceptabelt beteende men fundera på det inom hemtjänsten kan uppstå som en konsekvens av just den där otryggheten som uppstår när man känner sig svag och utsatt och i det läget i snitt behöva träffa en ny människa varje dag. Ja, till på köpet släppa in dem i sitt hem och få hjälp med toalettbestyr!

Men i stället för att sortera bort personer med utländsk bakgrund för att tillfredsställa äldre och deras anhöriga är det vettigare att lägga energin på att med smart schemaläggning pressa ner hur många olika anställda man skickar ut. Så brukare och personal får en ärlig chans att bygga en relation.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.