Debatt: Jorden har feber och medicinen är ett snabbt stopp för fossila bränslen

Debatt
PUBLICERAD:
Bild från den nyligen invigda vindparken i Sunne. Tror någon att turismen i Fryksdalen påverkas av den här vyn?, frågar sig debattörerna.
Vårt sätt att leva kräver stor tillgång till energi. De senaste århundradena har vi använt energi från fossila bränslen, kol, gas och olja. Detta är nu på väg att medföra en katastrof för livet på jorden, skriver debattörerna och menar att det bästa alternativet är vindkraft.

Vårt sätt att leva kräver stor tillgång till energi. De senaste århundradena har vi använt energi från fossila bränslen, kol, gas och olja. Detta är nu på väg att medföra en katastrof för livet på jorden.

Den ökande medeltemperaturen, i geologisk skala snabbare än någonsin, medför utrotning av arter och i det något långa loppet utrotning av mänskligheten själv om inte temperaturökningen hejdas.

Jorden har feber, och medicinen är ett snabbt stopp för fossila bränslen. Alternativ energi i form av muskelkraft, människor och hästar, användes till för två och tre generationer sedan. Inte många av dagens svenskar skulle klara att ställa om till det.

Atomkraft är ett alternativ, men den medför stora risker och slutförvaringen av bränslet är ännu inte löst. Fusionsreaktorn, ”den tämjda vätebomben” som man tidigare hade förhoppningar om, den blev aldrig verklighet. De små gulliga reaktorerna som omvandlar farliga radioaktivt bränslen till ofarliga, de finns också bara som önsketänkande.

Möjligheten för mänskligheten, om vi inte vill gå tillbaka till det gamla bondesamhället, är att ta till vara solenergin, antingen direkt genom att omvandla solflödet till elektricitet, eller indirekt genom att fånga in flödande energi, vind och vatten.

Sverige har tillgång till energi i de stora älvarna, vars utbyggnad orsakat en massiv påverkan på naturen och dränkt många mindre jordbruk i älvdalarna. Solel är bra för den stör inte många, men för en stor solcellspark, som den i Arvika tar det bortemot 20 år för att producera lika mycket el som ett enda stort vindkraftverk producerar på ett år.

Den vindkraftspark som planers nära Höljes, Röknölen skulle kunna producera en terrawattimme per år. Det är dubbelt så mycket energi som den näraliggande kraftverksdammen i Klarälven producerar.

Nackdelarna med vindkraftverk är att de syns, men det delar de inte minst med vattenkraften och de kolossala atomkraftverken. Påverkan på naturen är övergående i byggnadsskedet. Jämförelsevis innebär modernt skogsbruk en större påverkan. Man odlar ett enda träslag med samma ålder, oftast ”tall- och granåkrar”. Detta gör en stor påverkan på djur- och växtliv. Skogsbilvägarna byggs med cirka 500 m mellanrum, och det är inga små vägar, som dessutom avslutas med en vändplan med 25 meter i diameter.

En vindkraftstekniker från Värmland berättar: ”Jag jobbar som vindkraftstekniker, har varit i många olika parker med olika sorters kraftverk, såväl gamla som nya, i myrmark, på berg och slätter. Visst, de syns och hörs, det är självklart men redan några hundra meter ifrån dem upplever jag inte ljudet som störande. Detta är givetvis en personlig upplevelse men jag vill uppmana er som läser denna skräckpropaganda om hur livsmiljön förstörs kilometervis omkring verken att åka till ett verk och uppleva det på riktigt. Mitt bland verken går djur. Renar, älgar, harar eller skogsfågel ser jag varje dag.”

En annan företeelse är den oro som sprids av fanatiker som åker land och rike runt och skrämmer upp folk genom påstådda hälsoeffekter. Oro skall tas på allvar, men den skall naturligtvis vara sakligt grundad.

Ljud från vindkraft diskuterades i Läkartidningen för en del år sedan, men den diskussionen avstannade efter att Mats E Nilsson, professor i psykologi, Karl Bolin, doktor i teknisk akustik och Gösta Bluhm, docent i miljömedicin publicerat sin genomgång av tillgänglig forskning i artikeln ”Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem.”

Deras slutsats blev att ”Det finns inget stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud eller att vindkraftsbuller orsakar yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller liknande symtom. Vindkraftsbuller och det visuella intrånget uppfattas av många som en allvarlig försämring av både boendemiljön och livskvaliteten. Det är denna fråga som vi bör diskutera.”

Ljudet från den eventuella vindkraftparken vid Röknölen skulle vid närmaste bebyggelse vara på mellan 35 och 40 decibel (dB). Detta motsvarar buller från mellan viskning eller andningsljud och lätt gatutrafik bakom dubbelglasade fönster. I tätorten Höljes ännu lägre. Om åsynen av vindkraftverk verkar outhärdlig kunde man säkert ta bort de närmaste verken från planen, som ju än så länge bara är ett samrådsunderlag.

Påverkan på turismen är begränsad, och någon massturism till Röknölen finns kanske inte. En studie finns från Högskolan på Gotland med fråga om ”Förekomsten av vindkraftverk på Gotland kommer att påverka mitt beslut att återvända”. 18% var positiva till vindkraften, 76% tyckte inte att den påverkade och 2% av de tillfrågade att den hade en negativ inverkan.

Fördelarna, utom att man bidrar till energiförsörjningen, skulle vara cirka 10 årsarbeten i bygden och bygdemedel till lokala föreningar på cirka 0,5 miljoner kronor årligen. Under byggtiden ett betydande bidrag till hela kommunen och regionen. Inte att förakta i en glesbygdskommun. Det kunde bidra till en positiv utveckling i stället för avveckling.

Karl-Erik Keck

Håkan Lindh

Björn Nilsson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.