Krönika: En blues för sommaren

Krönikor
PUBLICERAD:
”I ett land av ett halvårs mörker så är vi nordbor en soldyrkande sekt som med nyfrälsta ögon ställer oss i den första vårvärmen och riktar vårt anlete mot vår gud”, skriver Ismael Ataria.
Foto: Ulf Berglund/TT
Sommaren är över, ni läste rätt. I min värld tar sommaren slut vid midsommar.

Maj och halva juni är en lisa för själen och som varm nektar rinner dessa veckor ned i svalget. Det som sedan återstår brukar vara någon svettig och kletig mellantid innan de första krispiga dagarna i augusti. Det mesta har nu blommat över och solen hänger som en dödsängel över ängar och överbefolkade badplatser. Jag kan inte begripa varför en del mår bra då temperaturen klättrar över +25. Jag kan nästan bli arg på människor vars hjärnor verkar vara faktaresistenta inför det miljöhot vi befinner oss i. Jag blir oerhört provocerad när det är över 30 grader varmt och någon säger ”Jag gillar det här!”

Med tanke på klimatkrisen så är det som att stå mitt på rälsen och se tåget skena i full fart mot en och säga ”Jag tycker det här är ganska gött!”

Jag hatar värmen! Högsommaren är för mig en stekande parkering med asfalt så het att den nästintill bränner sig genom tofflornas sula. Det är glass som smälter lika fort som maten härsknar i matkassen. Det är huvudvärk och t-shirt som klibbar fast mot ryggslutet. Högsommar är gulnat gräs och algblomning. Det är bromsbett och torka. Det är lågvatten och vätskebrist. Det är trafikkaos och självförhärligande sommarpratare. Hujedamej!

I ett land av ett halvårs mörker så är vi nordbor en soldyrkande sekt som med nyfrälsta ögon ställer oss i den första vårvärmen och riktar vårt anlete mot vår gud. Vi skiter i alla råd om hudcancer och skyddar oss först efter det att vi i solen ”grundat” vår fräscha bränna. Vi sektmedlemmar bygger trädäck stora som katedraler och vi tar vår bulldozers och plöjer ner all skog runt huset för att på så sätt vinna några extra soltimmar, sedan sitter vi utfläkta på samma trädäck med vårt rosévin och utbrister lystet ”Dä här ä livet dä!”

Kanske är denna soldyrkan en generationsfråga? Min mamma och pappa tycker fortfarande det är kul att lägga upp sina ben och armar bredvid mina för att jämföra, de säger ”Men gud sô blek du är pôjk!” Som att det är eftersträvansvärt att på ålderns höst likna en handväska i fejset. Jag vill poängtera att jag i grunden inte är någon sommarhatande människa. Om temperaturen får ligga kvar runt 20 – 22 strecket så är det ganska trivsamt. Även om jag har svårt för högsommarens värmeböljor så sitter jag ändå varje år och längtar efter den här perioden, det är märkligt och även jag blir stressad inför allt som ska hinnas med.

Det går inte att komma ifrån att något händer med mig under sommarmånaderna, jag blir vemodig och lite bitter. Kanske speglar den korta sommaren livet? Den gör mig påmind om alltings förgänglighet? Jag tror vi alla blir stressade så här års. Sommaren blir så lätt den krok vi ska hänga all vår lycka på, en lycka som vi i vår enfald tror ska räcka hela året. Vi tror att några veckors grönbete ska bli en hävstång till sinnesron. Det hela riskerar att bli ett självbedrägeri. När sommaren sedan är över och vardagen tar vid så dröjer det inte länge förrän vi är tillbaka till vårt stressade normaltillstånd. Kanske vi då känner att vi slösade sommarmånaderna och semestern på att försöka pressa in så många upplevelser som möjligt. Sommaren ska i år få skölja genom mig som ett varmt regn. Jag ska söka skugga och bada på okända stränder dit ingen jävel åker. Jag ska planera in så lite som möjligt och verkligen samla kraft, ta det hela med en klackspark för snart ska dykarklockan återigen sänkas ned i ett halvårs mörker. Kanske även jag ska passa på att njuta lite i år.

Instagram

Älskade midsommar

Veckans ord

Födelsedag

Plus & minus

Plus – En stundande födelsedag som ett svepskäl att få bjuda till fest. Att samla vänner och bekanta under smittsäkra former och storstilat höja glasen till en skål i sommarnatten.

Minus – Att jag blir ännu ett år äldre och tar ännu ett steg närmre det oundvikliga.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.