Replik: Låg tillit kännetecknar SD:s sympatisörer

Debatt
PUBLICERAD:
Sverigedemokraternas väljare uppvisar både låg tillit till andra, och lågt förtroende för vetenskap. Det är väl därför den främlingsfientliga propagandan som ger enkla svar på komplexa frågor lockar, skriver styrelsen i Skåre-Råtorps S-förening.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Styrelsen i Skåre-Råtorps S-förening fortsätter replikskiftet med Sverigedemokraternas Runar Filper i detta svar på Filpers inlägg i VF den 20 maj.

Runar Filpers förvirrade icke-svar på vår debattartikel är ett fumligt försök att blanda bort korten. Att dessutom ökad misstro och minskad social tillit skulle vara kännetecknande för dagens Sverige och att socialdemokratisk politik skulle vara boven i ett sådant drama är två märkliga felslut i en och samma mening.

Sedan 1996 har SOM-institutet vid Göteborgs universitet studerat och analyserat graden av social tillit i Sverige, nu senast i SOM-antologin "Regntunga skyar" utgiven 2020. I antologin ingår rapporten "Minskar mångkulturella samhällen den sociala tilliten?" och här slår professorerna Sören Holmberg och Bo Rothstein fast att tilliten i Sverige inte har minskat med ökad mångkultur.

I rapporten framgår att graden av social tillit, det vill säga i vilken utsträckning människor i ett samhälle anser att andra människor i allmänhet är att lita på, fortfarande ligger kvar på stabila och internationellt sätt höga nivåer. Andelen personer i Sverige med hög tillit utgör 57 procent, vilket är i princip samma andel som vid mätningarna från mitten på 90-talet.

Andelen personer med låg tillit till andra utgör, enligt undersökningen, 12 procent och dessa personer återfinns i högre grad inom grupperna unga, lågutbildade, arbetslösa, utrikes födda och de som uppfattar sig vara vid dålig hälsa. I flera av dessa välfärdsexponerade grupper har tilliten minskat sedan 1996, vilket dock inte är fallet när det gäller gruppen utrikes födda.

Holmberg och Rothstein undersöker frågan om en ökning av andelen invandrare innebär att den sociala tilliten minskar och kommer fram till att svaret är ett klart nej. Invandrartäta kommuner visar sig ha lika stor andel "höglitare" som kommuner med låg andel utrikes födda. Det finns inget statistiskt samband mellan andelen utrikes födda och social tillit.

Rapportförfattarna studerar också hur graden av tillit skiljer sig mellan anhängare av olika partier. Här framgår att skillnaderna är ganska små mellan de äldre etablerade partierna där andelen höglitare varierar mellan 57 och 72 procent. Bland sympatisörer till SD är däremot andelen höglitare klart lägre, endast 38 procent. Låg tillit kännetecknar Sverigedemokraternas sympatisörer.

I SOM-institutets antologi återfinns också den intressanta rapporten "Polariserat forskningsförtroende - utbildningsnivå och partisympatier vattendelare" av Anna Maria Jönsson. I denna rapport framgår att SD-sympatisörer är den grupp som står ut som den med allra minst förtroende för forskare och lärosäten. Detta gäller forskning generellt men framförallt forskning inom humaniora och forskning rörande migration och immigration.

Det är lättare att gå på känsla och projicera sina egna tillkortakommanden på andra än att ta reda på sakernas egentliga tillstånd. Att SD-sympatisörer uppvisar en lägre grad av social tillit och ett lågt förtroende för forskning och vetenskap har sitt ursprung i och förstärks troligen av de populistiska bilder av det svenska samhället som den sverigedemokratiska partiapparaten målar upp. Den främlingsfientliga propagandan ger enkla svar på komplexa frågor. Däri ligger antagligen också dess lockelse.

Styrelsen i Skåre-Råtorps S-förening

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.