"De flesta andra pensionärer har det bra” är ingen tröst för fattigpensionären

Ledare
PUBLICERAD:
De flesta pensionärer har fått det bättre de senaste åren och de flesta som blir pensionärer får helt ok inkomster. Men inte alla.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det borde inte räcka med att framhålla att ”de flesta” redan har det bra för att avfärda krav på förbättringar av pensionssystemet.

”Nej, det är inte synd om pensionärerna”, skriver Expressens ledarsida och vill punktera ”myten om de usla pensionerna”. För alla pensionärer har ju inte på något vis dåligt ställt, ja en del har till och med MER pengar som pensionärer än när de jobbade tack vare garantipension och bostadstillägg.

Dessutom, menar den liberala ledarsidan, så är snacket om 300 000 fattigpensionärer en fråga om fattigdom i relativa termer. För det handlar om att vara ”fattig” i relation till resten av befolkningen som tjänar mer och inte nödvändigtvis sett till materiella tillgångar. Till och med bland fattigpensionärerna är det få som svälter och jämfört med de fattigaste pensionärerna i andra EU-länder finns det många som har det värre, är argumentet.

Åh vilken bekväm ribba att lägga upp för att vifta bort ett problem. ”Så länge andra har det värre kan du inte klaga”. ”Äsch, du hade faktiskt ännu sämre inkomst när du jobbade ett fysiskt hårt jobb på deltid för en skitlön. Nu har du garantipension och bostadstillägg och har till och med lite över existensminimum!”. ”Du bara KÄNNER att du har det dåligt för att alla andra har det bättre!”

Det blir samma udda argumentation som när högern började införa flera jobbskatteavdrag som pensionärerna inte fick ta del av. ”Många pensionärer har faktiskt bra inkomster”, menade alla stora blå ledarsidor.

Visst, men inte alla.

Att bedöma hållbarheten och rättvisan i ett pensionssystem efter grupperna som har det bäst är absurt. Det är klart det finns pensionärer som har bättre inkomster som äldre än vissa låginkomsttagare har medan de fortfarande är i arbetslivet.

Det betyder förstås inte att ”pensionärerna” har det bra eller till och med ”för bra”. Kanske betyder det bara att låginkomsttagarna har det för dåligt… Tänk att jobba och slita hela arbetslivet för att plötsligt få MER pengar när du slutat jobba och ändå inte ha mer pengar än att du klassas som fattigpensionär?!

Men nej, det får inte Expressens ledarsida att mjukna. ”Det är faktiskt vanligare att vara ekonomiskt utsatt när man inte är pensionär. Både i åldersgrupperna 20-29 år och 30-49 år är det en större andel som klassas som fattiga”.

Då bör man kanske lägga till att lösningen för båda dessa grupper är ett arbete med schysst lön, en lösning som inte är lika tillämpbar på en 75-plussare. Men som KD-ledaren Ebba Busch faktiskt sagt ”Låg pensionen efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke. Är det ojämställdhet? Gör andra val, få annat resultat.” Där hör ni kvinnliga fattigpensionärer, ni har valt det själva!

”För den stora gruppen pensionärer finns det inget problem”. ”För de flesta…” ”De allra flesta har en pension som motsvarar 70 procent av deras tidigare inkomst.”

Att som ledarskribenten lite som en eftertanke notera att det kanske, eventuellt måste göras insatser för de allra fattigaste pensionärerna, men att dessa mest är ”hemmafruar födda på 1930-talet”, utrikes födda och lågavlönade kvinnor som länge jobbat deltid. Hemmafruarna, menar då skribenten, är på utdöende. De utlandsfödda borde kanske ändå inte kunna förvänta sig mer än att vara fattigpensionär – och de fattiga arbetande kvinnorna borde uppmuntras att pensionsspara! Se där vilken smidig lösning!

Det räcker inte att pensionssystemet har en lösning som passar ”de flesta” – och detta oavsett om det gäller pensionsålder eller pensionsnivå. Det är ovärdigt en välfärdsstat.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.