Hur många ”kamrat 4 procent” finns det utrymme för i nästa års ödesval?

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Förändringarna för Socialdemokraterna i Partisympatiundersökningen ligger inom felmarginalen - men även det borde bekymra partiordföranden Stefan Löfven.
Foto: Jonas Ekstromer/TT
Opinionsmätningar presenteras i parti och minut och väger tämligen lätt. "Mätningarnas mätning", SCB:s Partisympatiundersökning, däremot är det ingen som vågar vifta bort. Och det finns lärdomar att dra, inte minst för Socialdemokraterna.

Partisympatiundersökningen kommer två gånger per år och bedöms vara den definitiva mätningen av opinionen, delvis för att nästan 9 000 personer intervjuats mot de vanliga opinionsinstitutens runt 1000. Storleken gör det dels möjligt att bryta ner svaren på regionnivå – den statistiken släpps nästa vecka – dels låter oss se hur flödet av väljare mellan partierna ser ut.

Men ska vi vara helt ärliga är det mest av allt ett rätt kyligt finger som sticks upp i luften för att se varthän de politiska vindarna far. Det är mer än ett år kvar till valet och många är vi som minns hur Socialdemokraterna valåret 2010 lyckades tappa enorma 6,6 procentenheter mellan partisympatiundersökningen i maj och valet i september…

Och visst finns anledning till oro även för Socialdemokraterna, men just den här våren är läget skarpare för andra. Två partier ligger under fyraprocentspärren och skulle, om det vara val i dag, trilla ur riksdagen. Ett tredje tappar stort jämfört med mätningen i november och ligger nu bara knappt över spärren.

Har Nyamko Sabuni och Liberalerna verkligen en chans att stanna kvar i riksdagen?
Foto: Henrik Montgomery/TT

För Liberalerna tycks det helt kört. De kraschar ytterligare längre ner i mätningen och skyller det på januariavtalet – trots att den sista kraschen skett efter att partiet lovade lämna avtalet vid nästa val och trots att väljarna partiet tappat enligt SCB-mätningen gått till Centern.

Juno Blom, partisekreterare Liberalerna, försöker spinna det stenhårt. ”Det är i motvind som draken lyfter”, säger hon till Expressen.

Problemet är att Liberalerna inte har nån drake, bara ett 30 meter långt snöre...

För partiet finns inte heller någon ”kamrat 4 procent” att räkna med. Inte bara för att stödet är så lågt att stödröstare knappast vågar slänga bort sin röst. Dessutom: vem sjutton skulle vilja hjälpa L? Sverigedemokraterna gillar dem inte, Kristdemokraterna (det andra krisande partiet i högerkoalitionen) har inte råd att bjuda på sina väljare och för Moderaterna kommer ingen annan prioritering vara viktigare än att bli större än SD.

Det gör även Kristdemokraternas läge prekärt, för de har i de senaste valen kunnat lita på moderata stödröster. Kan de det nästa år?

Kan det bli en Stenevieffekt i valrörelsen? Nya språkröret har varit vass i sina första politiska framträdanden och behöver fixa tillbaka tappade väljare.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT

Miljöpartiet klockar in på 3,8 procent och kan nudda fyraprocentspärren om de sträcker på sig, men har tappat röster till S, V och C. Där har de kanske ett bättre utgångsläge än kollegorna i L och KD att plocka tillbaka stödet. Nya språkröret Märta Stenevi har varit skarp i de senaste debatterna.

Men även om Socialdemokraternas stöd inte rör på sig nämnvärt och ändringen jämfört med tidigare mätningar ligger inom felmarginalen, finns en del i mätningen partiet borde ta sig en rejäl funderare på. Som att partiet förvisso vunnit en del väljare från Liberalerna och Miljöpartiet – men samtidigt tappat ungefär lika många till Sverigedemokraterna och Moderaterna.

I SCB:s Partisympatiundersökning kan man se hur väljarna flyttar sig mellan partierna.
Foto: SCB

Kommer S av det dra slutsatsen att partiets väljare vill ha en politik som ligger mer i linje med M och SD (det gör de sannolikt inte) eller kanske att om S lägger sin politik i vissa områden så nära M och SD kommer man att förlora väljare? Att jaga M och SD i områden väljarna tycker de har skarpast politik riskerar mest att bekräfta både deras problembild och lösningar.

För nej, Socialdemokraterna tappar kanske inget stöd men det står alltmer klart att vänsterblocket inte ens med V är i närheten av egen majoritet. Men är vänsterblocket redo för ännu en mandatperiod av kompromisspolitik med Centern?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.